953 börjar som en överstyrd gitarrexcess, som enbart avbryts av halsbrytande komplexa taktbyten och plötsliga akustiska partier. Det tar andan ur lyssnaren direkt och verkar faktiskt helt vrickat, på riktigt stört. Men snart framstår metoden i Black Midi galenskap.
Londonbandet låter som att de enats om att allas viljor alltid ska styra, hur disparata de än verkar, och där inga kompromisser någonsin får för förekomma.
