I medierna har man den senaste tiden kunnat följa dokusåpan Fildelning med närmast minutiös uppdatering.
I medierna har man den senaste tiden kunnat följa dokusåpan Fildelning med närmast minutiös uppdatering. Det har varit allt från diskussioner om upphovsrätt till de senaste turerna kring Pirate Bay. Under sommaren gjorde sig den berömda nyhetstorkan påmind och medierna gick in i macroläge. Plötsligt handlade rapporteringen om diverse spekulationer kring politisk hemvist hos grundarna av Pirate Bay, och att det såldes tissjor med nakna damer hos samma företag som tryckte Piratbyråns dito. När man tränger in i frågan märker man snart att det finns betydligt intressantare frågor att diskutera. Många tyckte att det gått för långt när politikerna i och med den nya fildelningslagen, över en natt, kriminaliserade en hel ungdomsgeneration. Sedan klantade polisen till det med en razzia som inte bara beslagtog servrar associerade med Pirate Bay, utan också servrar som hyrdes av en rad andra företag. Inte blev det bättre då det visade sig att hela razzian kommit till stånd efter påtryckningar från USA (som hotat Sverige med handelssanktioner inom världshandelsorganisationen WTO om inte det svenska rättsväsendet å det snaraste såg till att ta itu med Pirate Bay). Oppositionspolitiker ropade raskt "Ministerstyre!" och affären blev både JO- och KU-anmäld. Nu har politiker efter politiker gjort avbön. Den lag som de här om dagen klubbade igenom känns obekväm när det visat sig att de värdefulla förstagångsväljarna inte förstår varför det skall vara så stor deal att byta filer med varandra. [B]Valet närmar sig[/B] med stormsteg och kvar som uttalade fildelningsmotståndare finns bara Kristdemokraterna. Nu gäller det att snabbt komma med nya lösningar. Det som verkar enklast är att betrakta Internet som en medieplattform bland andra. När man lyssnar på radio går pengar till Stim för varje lyssnad låt, när man köper en blank cd för att kopiera en skiva går en viss procent till kassettavgiften. Detta är också ett spår som Socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog är inne på. Hon vill se om det går att ersätta den hårt kritiserade fildelningslagen med en avgiftsmodell, och kommenterade saken såhär i TV4:s nyheter den 9 juni: "Det är besvärligt att ha en lag som uppenbarligen inte efterlevs och som många tycker det är legitimt att bryta mot. Det är inte bra för upphovsrättsinnehavarna heller och därför behöver vi hitta en annan väg, som kan få en bred uppslutning". Vänsterpartiet var tidigare en av de främsta förespråkarna av den nya fildelningslagen, men verkar nu tycka att den slagit fel och förordar i stället en allmän skatt på bredband. Ja, hur var det nu egentligen - kanske vore det gynnsamt för både kulturutövare och konsumenter om upphovsrätten tog några steg tillbaka? Det tycker nystartade Piratpartiet, som på rekordtid etablerat sig på den politiska scenen och redan fått ett medlemsantal i nivå med flera av de stora partierna. Rickard Falckvinge är partiordförande. [B]Hur ser du på upphovsrätten, så som den är utformad i dag?[/B] - Enligt min uppfattning har upphovsrätten krockat med samhällets värderingar. Upphovsrättslagstiftningen drivs på av en liten industrielit på ett sätt som inte är till gagn för samhället som helhet. Piratpartiet anser att upphovsrättsmonopolet inte ska täcka ickekommersiell distribution över huvud taget. Till exempel ska fildelning vara helt fri. Vi tycker också att dagens skyddstider för kommersiellt bruk är orimliga. Det finns ingen författare som behöver betalt i 70 år efter sin död. Vi laborerar med fem år som en rimlig skyddstid för kommersiellt bruk. Det är mer än nog för att ta igen investeringar. - Vi vill även förbjuda restriktioner mot kulturspridning genom juridiska avtal eller begränsande teknik, så kallad drm-teknik, som tar bort rättigheter som medborgarna annars skulle haft. Ett modernt exempel är Apple, som har gjort så att musik du köpt från Apple bara går att spela i Apples mp3-spelare. Tänk om dina cd-skivor från Sony bara skulle gå att spela i skivspelare från Sony. - Om fildelning fortsätter att vara kriminaliserat kommer detta ge avkall på brevhemligheten och meddelarskyddet, som är grundläggande mekanismer för en fungerande demokrati. Det här är faktiskt så stort, och problemet är att politiker från de stora partierna inte förstår det. [B]Tror ni fildelningslagen kommer dras tillbaka, eller kommer det fortsätta som tidigare, och kanske rentav bli ännu hårdare straff för olovlig fildelning?[/B] - Utan oss kommer lagstiftningen definitivt att ändras. Till det sämre. Det ligger redan ett EU-förslag i röret, ipred2. Där vill man höja straffsatsen för upphovsrättsintrång, alltså olovlig fildelning, till fyra års fängelse. Brottet omvärderas till grov brottslighet i klass med narkotikahandel och grov misshandel. Fyra års fängelse fick de som sparkade ihjäl Marcus på Kungsgatan i Stockholm. Det är den straffsatsen som är på väg för helt vanlig fildelning. Förslaget bearbetas redan av riksdagens lagutskott. [B]Många fildelningsivrare och upphovsrättskritiker hävdar att mediekonsumenterna helt kommer att förlora möjligheten att såväl välja var inköpt film och musik skall spelas upp som att säkerhetskopiera densamma, eftersom industrin kommer sluta producera fysiska kopior och i stället streama ut allt material över bredbandet. Det skulle i så fall också sätta stopp för mycket av fildelandet. Vad tror ni?[/B] - Att fildelandet skulle upphöra är en orealistisk önskedröm för direktörer som sitter fast i 1980-talet. Det räcker att en enda person någonstans digitaliserar en kopia för att den biten kultur ska finnas tillgänglig för hela världen. Inget försök att låsa in kultur har lyckats hittills. Det enda industrin åstadkommer med den typen av åtgärder är att göra kunder irriterade. Om jag köper en skiva så vill jag kunna spela den när jag vill, var jag vill och hur jag vill, på samma sätt som jag vill kunna bestämma när, var och hur jag läser en bok jag har köpt. [B]Det har framkommit tydligt[/B] att fildelning inte är särskilt populärt hos skiv- och filmbolag. Kommer de ändå fortsätta med sin i allra högsta grad inkomstbringande verksamhet, eller kapsejsa i ett hav fyllt av gratismaterial? Per Sundin, vd på Sony BMG tror mest på det förstnämnda scenariot. I ett samtal med honom framgår också mycket riktigt att han ser jakten på fildelare som en av de viktigaste bitarna att arbeta med framöver. [B]Ni hävdar att skivförsäljningen gått ner med 45 procent sedan millennieskiftet. Vad tror du om framtiden för cd-skivorna?[/B] - Jag tror att vi kommer fortsätta trycka skivor. Kanske kommer de bli en mer exklusiv produkt. Jag tror att vi måste bli bättre på att värdeladda cd-skivan genom en snyggare förpackning, texthäften etcetera. På så sätt skulle cd-skivan återigen bli en måste-ha-produkt, något som är bättre än det som finns tillgängligt som digital fil. [B]Kopieringsskyddade cd-skivor blev ingen större succé. Hur kommer ni göra med detta framöver?[/B] - I dag säljer vi inga cd-skivor med kopieringsskydd. Vi har inte heller några planer på att göra det i framtiden. [B]Hur tror du att framtiden kommer se ut för skivbolagen i stort?[/B] - Jag tror att vi kommer gå alltmer från fysisk kopia till digital distribution. Vi närmar oss en ny roll. Kanske kommer vi inte längre att kalla oss skivbolag. Man skulle kunna tänka sig att vi blev mer av ett "rättighetsbolag", att artister skriver kontrakt med oss där vi tar ansvar för hela kedjan av intäkter, från skivförsäljning och konserter till exempelvis filmprojekt som en enskild artist engagerar sig i. [B]Det kan konstateras[/B] att skivbolagen har en tuff tid framför sig. Att göra cd-skivan mer intressant lär inte vara helt omöjligt. Visserligen har de hållit fast vid en totaltråkig form alltför länge, men exemplet dvd visar att det går att skapa ett intresse om man bara anstränger sig. När filmbolagen gick från vhs till dvd fixade de till ett snyggare format, packade skivorna med extramaterial och lyckades till och med sälja samma produkt en eller flera gånger till (mycket av det som släpps på dvd har tidigare gått på bio, många titlar har dessutom tidigare funnits tillgängliga på både vhs och via tevebolagen). Om skivbranschen kommer lyckas i sin kamp mot fildelarna är mindre säkert. Att försöka förändra folks attityder är ett tidskrävande arbete, och enligt de senaste opinionsundersökningarna finns det bland ungdomar ett mycket starkt stöd för fildelning. Hur är det då med den äldre generationen, och hur tycker it-människor i maktposition? Tidningen Ny Teknik ställde i juni följande fråga till IT-sveriges 50 mest kända ansikten: "Vill du tillåta fildelning (det vill säga gratis nedladdning av upphovsskyddat material för eget bruk)?" 44 procent svarade ja på frågan. I fildelningsdebatten har det pratats mycket om vinnare och förlorare. Att musiker på sikt skulle förlora på fildelning finns det emellertid inga belägg för i dag. Däremot vittnar flera artister om ett ökat intresse för deras musik, och mer folk på konserterna. Detta är även något som märks på intäktskontot hos konsertarrangörer som exempelvis EMA Telstar, vilka redovisade en rekordomsättning på 1,3 miljarder år 2005. Nu återstår att se om fildelning verkligen blir ett hett diskussionsämne i valrörelsen, och vad detta i så fall leder till.
