Glöm sköra och fagra Britta Persson. Något färskt har serverats, och blodigt är det. Current Affair Medium Rare heter ett av sensommarens bästa skivsläpp. Ett efterord till föregångaren, Kill Hollywood Me. Betydligt syrligare lyrik med ett stänk av den där älskvärda Stockholm-cynismen. Sveriges tuffaste popsångerska? Det kan man nog kanske påstå.
Men Britta Persson är stilig också. Vi möts någonstans på Södermalm ochjag är steget före henne. Bakom mig hörs klackarna, det är något med takten och närvaron. Det låter så självsäkert. Jag snurrar runt och visst står hon där, längre än jag, mer erfaren men kanske lika kortfattad.
-Går.
Det är svaret på frågan om hennes fritid. Det är alltså vad Britta Persson gör när hon inte sjunger om fyrkantiga vänskapsrelationer. Och det är antagligen därför hon lyckas gå om mig, beställa in två koppar te före mig och dessutom betala för dem. Så jag frågar om något som borde ta betydligt längre tid, nämligen produktionen av nya skivan, Current Affair Medium Rare.
-Allting tar mest tid, jättemycket timmar. Komma fram till saker. Skriva musik tar ju jättelång tid för mig. Jag skrev kanske allting på ett halvår och sen har det gått ett år till.
Och så har du klippt dig! Tusan, vad det känns som att du har blivit tuff. Du låter så bombastisk och självsäker, genomgående på hela plattan. Hur kommer det sig?
-För mig har det nog alltid känts som allting var likadant, på något sätt. Men jag förstår att jag inte har kunnat presentera den på samma sätt tidigare som jag kan nu, eftersom jag är bättre på att spela instrument och tänka produktion nu. När jag började koncentrerade jag väldigt mycket på att skriva låtarna - det jag ville göra var en bra låt. Det alltid varit mitt mål. Sen hade jag inte tid att hålla på med allting omkring. Nu har det gått flera år och jag har lärt mig mycket om produktion under tiden. Jag har alltid producerat allting i stort sätt själv, så varför den här låter lite annorlunda är för att jag inte kunde tänka på det sättet som jag gör nu. Jag skulle aldrig kunna göra min första skiva nu. Det går ju inte.
-För mig har det nog alltid känts som allting var likadant, på något sätt. Men jag förstår att jag inte har kunnat presentera den på samma sätt tidigare som jag kan nu, eftersom jag är bättre på att spela instrument och tänka produktion nu. När jag började koncentrerade jag väldigt mycket på att skriva låtarna - det jag ville göra var en bra låt. Det alltid varit mitt mål. Sen hade jag inte tid att hålla på med allting omkring. Nu har det gått flera år och jag har lärt mig mycket om produktion under tiden. Jag har alltid producerat allting i stort sätt själv, så varför den här låter lite annorlunda är för att jag inte kunde tänka på det sättet som jag gör nu. Jag skulle aldrig kunna göra min första skiva nu. Det går ju inte.
Jag gillar If You Don’t Love Him. Den känns smaskigt personlig. Är den?
-Den handlar om en väldigt nära kompis till mig. Och om min relation till honom. Och hans relation till någon annan. Och hans relation till mig också. Den handlar helt enkelt om en vänskapsrelation. Fast den riktar sig egentligen till en annan person utanför den här vänskapsrelationen som jag inte tyckte som mycket om.
-Den handlar om en väldigt nära kompis till mig. Och om min relation till honom. Och hans relation till någon annan. Och hans relation till mig också. Den handlar helt enkelt om en vänskapsrelation. Fast den riktar sig egentligen till en annan person utanför den här vänskapsrelationen som jag inte tyckte som mycket om.
Varför är Some Girls, Some Boys din favorit?
-För att den låter så… Den har så konstigt tempo på något sätt. Texten utspelar sig ganska mycket i ett enda ögonblick, alla tankar går igenom huvudet vid ett speciellt tillfälle för min del. Samtidigt så är takten så himla tickande, och framåtförande. Takten i själva låten skiljer sig. Den går framåt och stannar upp på samma gång.
-För att den låter så… Den har så konstigt tempo på något sätt. Texten utspelar sig ganska mycket i ett enda ögonblick, alla tankar går igenom huvudet vid ett speciellt tillfälle för min del. Samtidigt så är takten så himla tickande, och framåtförande. Takten i själva låten skiljer sig. Den går framåt och stannar upp på samma gång.
Det märks att Current Affair Medium Rare ligger henne varmt om hjärtat. Britta Persson verkar stolt. Det finns inget som kunde ha blivit bättre, allt verkar ha klaffat.
- Senaste nytt heter ju ”current affairs”… Och det här är liksom just det. Det senaste nytt, tillagat på finaste bästa sätt, serverat till dem som vill ha det. Vid precis rätt tillfälle.
- Senaste nytt heter ju ”current affairs”… Och det här är liksom just det. Det senaste nytt, tillagat på finaste bästa sätt, serverat till dem som vill ha det. Vid precis rätt tillfälle.
Så, vad är det för känsla du vill åstadkomma med Current Affair Medium Rare?
-Att allt är möjligt.
-Att allt är möjligt.
Och vem lyssnar?
-Du.
Britta Perssons Current Affair Medium Rare (Selective Notes/Sony) släpps den 8 september.
Foto: Märta Thisner
Stad:
Artist:
Kategori:
