FOTO: Nina Andersson Voight.

Sibille Attar: "Min musik är inte anonym"

14:43 19 Feb 2021

Indiesångerskan Sibille Attars terapeutiska arbete har resulterat i en andra fullängdsskiva. Nu ska den brinna upp.

Sibille Attar sitter i ett rum med rosa väggar som pryds av barnteckningar. Taklampan ovanför bordet kastar ett gult ljus på hennes spretande lockar. För mig är Sibille en indieikon med ett imponerande CV bestående av medverkan i banden Speedmarket Avenue och The Tourettes samt samarbeten med bland andra Håkan Hellström, Marit Bergman, Camera Obscura och Bear Quartet. På egen hand har hon verkat under aliaset Little Red Corvette och självklart med sitt egna namn; Sibille Attar. 

Sedan 2013 har Sibille släppt egen musik, men på nästan åtta år har det endast kommit en skiva (Sleepyhead 2013) och en EP (Paloma's Hand 2018) — båda hyllade av oss på Nöjesguiden såväl som resten av musiksverige. Så det kliar i mina fingrar att få gräva i den nya skivan A History of Silence.

Men Sibille är återhållsam med detaljerna kring hennes senaste verk. Hon vill att skivan ska tolkas fritt av lyssnaren men det är tydligt att albumet markerar början på ett spännande nytt kapitel i hennes karriär. 
Om något är det som ett predikantsalbum, säger hon. Jag predikar för mig själv, lär mig själv, berättar för mig själv i texterna. Det handlar om att acceptera förlust av makt, ändra förväntningar och bli av med tungt bagage.

Efter Sibille Attars debut och succén som kom därefter följde en tuff period, både kreativt och på ett personligt plan, med en lång kamp mot musikindustrins mallar innan hon lyckades bryta sig fri. 
Det är något som många kan relatera till, oavsett vilken bransch de befinner sig i. Vissa händelser eller trauman lämnar inte systemet, utan vi blir äldre och hittar sätt att hantera dem på. Den här skivan är en sådan hantering. Arbetet med albumet har varit terapeutiskt. Du vet när man skriver något på en papperslapp och eldar upp det, puff så är det borta. Den här skivan får symbolisera en sådan ritual. Nu ska den brinna. Man ska inte underskatta en god ritual. 

Inspirationen till A History of Silence kommer från Sibille Attars ungdom. 
Jag har gått tillbaka till kärnan i mig själv. Jag gjorde någon slags tidsresa till ett yngre jag, och där finns ju alla de här 80-tals-referenserna som The Cure och Siouxsie and the Banshees. Men sedan ville jag också vara i en värld som jag föraktade när jag var i den åldern. Så Why you Lookin är min version av Bruce Springsteens Born in the USA med saxofon. 

Sibille menar att inte så mycket har förändrats sedan hon var tonåring och att folk fortfarande uppfattar henne och hennes artistskap på samma sätt som då. 
Jag tror att man antingen gillar mig eller så tycker man att jag är skitjobbig, så har det varit sedan jag var 16 år och började med musik. Jag tror jag sticker ut i uttryck och att det uttrycket är ganska explosivt, ibland på gränsen till aggressivt. Min musik är inte anonym.

En frihet från kritik och tvekan har spelat en central roll i skapandet av A History of Silence där Sibille aktivt tryckt bort negativa tankar. 
Jag skrev allting väldigt fort och jag hamnade i något tillstånd där jag tänkte “från och med nu får jag inte värdera en enda sak jag gör, utan alla idéer är värda en fair chans.” Skitsamma om det inte är bra nog, skitsamma om det är dåligt — då får det bli en dålig skiva. Det var en skön plats att jobba utifrån. 

Trots att Sibille är van vid jobbet som soloartist och brukar producera sina egna skivor har arbetet aldrig varit så ensamt som nu.
Jag brukar i alla fall jobba tillsammans med olika ljudtekniker för mix av skivan men den här gången har jag verkligen varit själv i ett rum, jag har mixat allt förutom en låt. Då blir det en väldigt speciell värld. Det som är lite jobbigt är att ingen har hört skivan, så på ett sätt känns det som att skivan aldrig har hänt. 

Hon fortsätter:
Men jag har tyckt om att jobba så. Anledningen har inte varit att jag verkligen inte vill jobba med någon annan, utan mest av praktiska skäl. Jag jobbade med den här skivan intensivt under en tid och på ett väldigt svennigt sätt, alltså vanliga kontorstider. Jag kunde inte betala någon annan att jobba så mycket med mig varje dag. Men det var en unik upplevelse och jag har lärt mig skitmycket. Jag hade aldrig mixat en hel skiva själv. Visst har det varit prövande på många sätt men det har varit en process jag varit tvungen att gå igenom. Sedan hade jag nog inte heller råd att ta in någon annan. 

Innan pandemin kunde Sibille känna att hon befann sig i ett andningshål där hon kunde jobba obehindrat med musik och inte oroa sig lika mycket för ekonomin som nu.  
Vi är i sköra positioner. Dock blev jag personligen förvånad över den här tacksamhets-retoriken. Bara för att man försöker jobba med något som “man älskar” ska det räcka som betalning och den totala oförståelse för hur krassa villkoren har varit stör mig. Det som pandemin fått mig att förstå är att jag inte är oviktig, utan att jag tvärtom har en viktig position och roll att fylla. 

A History of Silence släpps den 26 februari via PNKSLM. 

Stad: 
Kategori: 
Publicerad i tidning: 

Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 02, 2021.

0 Kommentera

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Senaste filmrecensioner

 

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!