Vad är headhunting, hur vanligt är det och hur blir du själv headhuntad? Nöjesguiden och headhunting-experten Linus Zackrisson ger dig svar.
Du sitter med ångest över CV:n och arbetsansökningar, och önskar att jobben bara skulle komma till dig istället. Det kan de göra! Typ.
Headhunting är en rekryteringsmetod som de senaste åren blivit allt vanligare. Det går ut på att en rekryterare letar upp kvalificerade kandidater till en specifik tjänst. Den som blir headhuntad får alltså ett jobberbjudande utan att aktivt sökt något jobb. Men det förutsätter också att du marknadsför dig själv på rätt sätt.
Linus Zackrisson kommer från rekryteringsvärlden, och har bland annat skrivit boken Headhunting: guide till kvalificerad rekrytering. Han la märke till att det fanns många duktiga människor som inte fick jobb, bara på grund av att de inte visste hur de skulle söka jobben, och började intressera sig för hur processen går till när företag ska nyanställa.
Så vad är så speciellt med headhunting? Linus vill förtydliga att headhunters jobbar med rekrytering, men att det är långt i från alla rekryterare som håller på med headhunting.
– Det är alltså en viss typ av rekrytering, där du aktivt letar upp och handplockar personer du tror skulle passa för ett visst jobb. Det ligger en hel del researcharbete bakom för att ta reda på vilka som skulle passa bäst för det specifika jobbet och företaget.
"Du bör absolut skapa en profil på LinkedIn"
Den vanligaste platsen för headhunters att hitta sina rekryteringsobjekt på är sajten LinkedIn. Där är det enkelt att hitta särskilda kompetenser inom ett visst geografiskt område. En genomarbetad LinkedIn-profil kan ha stor betydelse för chanserna att bli handplockad av företagen. Det kan även löna sig att vara registrerad i andra CV-data-baser på nätet. Från att mest ha använts för att tillsätta chefsposter och högre befattningar, förekommer headhunting i dag bland alla möjliga positioner och branscher. Även yrkesområdena där headhunting förekommer blir fler.
– Det kommer absolut bli ännu vanligare i framtiden, säger Linus Zackrisson och låter mycket övertygad. Han berättar också att en stor del av alla lediga tjänster aldrig annonseras ut, utan tillsätts med hjälp av headhunters eller intern rekrytering.
– Det är alltså mycket vanligare med headhunting än vad många vet om, och jag tror att fler skulle kunna få jobb om de kände till det här. Att bygga upp ett personligt varumärke och marknadsföra det från sin egen plattform kan alltså vara mer effektivt än att skicka enskilda ansökningar till företagen, eftersom du då även kan nå ut till arbetsgivare du inte känner till. Just det ”personliga varumärket” blir allt viktigare på arbetsmarknaden.
Caroline Tovatt forskar om rekrytering. I sin avhandling Erkännandets Janusansikte: det sociala kapitalets betydelse i arbetslivskarriärer har hon tittat närmare på arbetsmarknaden och vilka faktorer som spelar in vid rekrytering. Hon har bland annat sett att betydelsen av personliga upplevelser och erfarenheter, samt hur du presenterar dem, har ökat.
– Att kunna prata om sig själv och sina kunskaper och färdigheter har blivit allt mer viktigt.
Samtidigt nämner hon det personliga ryktet inom branschen som en betydande faktor vid anställningar, och att även sättet du framställs på i olika sociala nätverk kan få stor betydelse.
– Om det finns skriverier där du framställs på ett negativt sätt, eller bilder där du kan uppfattas som oseriös, kan det vara minst lika centralt som hur du själv presenterar dig och dina egenskaper. Vad som räknas till din kompetens sträcker sig alltså allt längre utanför det professionella yrkeslivet, en utveckling som headhunting är ett naturligt led i. Det bidrar i många fall till en mer effektiv rekryteringsprocess, men kommer inte helt utan risker. Så fort saker som rykte, nätverk, verbal och social förmåga väger tyngre än formella meriter, ökar risken för en mindre demokratisk arbetsmarknad, säger Caroline Tovatt. Även Linus Zackrisson benämner vissa personliga egenskaper som framgångsrecept på arbetsmarknaden, men då av den mer traditionella typen.
Vilka egenskaper letar headhunters efter?
– Det beror så klart på vad det rör sig om för typ av tjänst, men allra först kollar de efter den särskilda kompetens som tjänsten kräver. Sedan går de på sådana egenskaper som eftersöks på arbetsmarknaden i stort, så kallade ickekognitiva färdigheter. Det är generella kvalitéer som att komma i tid, att hålla deadlines, att vara trevlig, hjälpsam, rättvis och ärlig. Sådant som är viktigt på alla typer av arbetsplatser.
Har du tips till den som vill bli headhuntad?
– Du bör absolut skapa en profil på LinkedIn, och fyll i den så utförligt som möjligt. Det är det främsta verktyget rekryterare har i dag, om du finns där har du redan förbättrat dina chanser till att bli handplockad. Du kan också registrera dig hos olika rekryteringsföretag. Ta reda på vilka företag som rekryterar åt just din bransch, hör av dig till dem och fråga hur du ska gå till väga för att få bli registrerad hos dem. Här kan du även berätta om hur du är som person och vilka speciella kvalitéer du har.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 08, 2015.