Nu kan du gå och kolla på Beckmans utställning In My Backyard i samarbete med Beijerinstitutet och Svenskt Tenn. Studenterna från utbildningen i visuell kommunikation ställer ut sina verk som alla går under temat ekosystemtjänster. Nöjesguiden befann sig på vernissagen för att höra mer om den kreativa processen.
Beijerinstitutet forskar inom ekonomi och ekologi och har ett nära samarbete med Svenskt Tenn eftersom allt överskott från företagets försäljning ges till forskning, bland annat till Beijerinstitutet. Sedan tre år tillbaka har de även bjudit in Beckmans Designhögskola till samarbetet. Tidigare år har de arbetat med forskning kring korallreven och utfiskningen av haven. Årets studenter har under fem veckors tid fått grotta ned sig i ekosystemets alla forskningsrapporter och artiklar för att sedan skapa varsitt verk. Från och med den 22 mars och ungefär två veckor framöver kan du gå och se utställningen In My Backyard i Svenskt Tenns butik på Strandvägen 5. Nöjesguiden träffade ett gäng studenter från utbildningen för att höra mer. Exam-Labs.
– Det är fem forskare från Beijerinstitutet som har haft föreläsningar för oss och berättat om olika inriktningar inom ekosystemtjänster på ett eller annat sätt. Vi fått ta del av deras rapporter och artiklar och titta på vad vi är sugna på att jobba med. Sedan fick vi presentera våra idéer som vi vill göra för dem och Svenskt Tenn, som har kommit med inputs och handledning, säger Tilda Aspelin.
Kan du berätta lite om det verket som du har skapat?
– Mitt verk heter If Britney can make it through 2007 we can make it through this och är en visualisering av balansen mellan människa, föremål och natur. Jag har valt helheten i hur allting hänger ihop. Till exempel att träden ger oss mer än bara virke, den ger oss också möjligheten att ha den typen av vardag vi är vana vid. Jag valt att göra en mobil och en text, där texten berättar om en dag där de olika symbolerna i mobilen som är ganska abstrakta hänger ihop. Och att alla behövs för att det ska vara jämvikt, precis som i den här mobilen. De måste liksom hänga på rätt sätt för att de ska hålla sig uppe. Så det är ett symboliskt ekosystem.
Wow, den är jättefin verkligen. Vart kommer Britney in i det hela?
– Jag hade precis lyssnat på en dokumentär om henne, och tänkte mycket hur hon är en symbol för vår generation. Kring fall och uppgång. Man kan ändå hitta många liknelser i hur hon växte upp och skulle vara den perfekta personen, men det gick ju inte för hon mådde ju så pass dåligt och fuckade ur helt. Då är väl min tanke lite att hon får symbolisera oss människor i mitt verk, och att det blir lite humoristiskt också eftersom att ekosystemet kanske känns lite torrt ibland. Så jag ville blanda in något som är i ens närhet och som har mer koppling till vår samtidskultur, fortsätter hon.
Tilda Aspelin. Foto: Svenskt Tenn
Vad har varit den största utmaningen i det här samarbetet?
– Att förhålla sig till forskning tycker jag. Ibland är det lätt att man drar förhastade slutsatser, åtminstone jag. Nu har allt arbete vi gjort behövts grunda sig i någon form av forskning. Man har inte kunnat ta något steg framåt förens man fått all information, säger Hannah Green Youngblood.
Vad har du gjort för verk?
– Jag gick hit till Svenskt Tenn för att få inspiration. Josef Frank som har gjort majoriteten av deras mönster jobbar väldigt mycket med idylliska naturmotiv med mycket färg och stora blommor och fruktträd. Utifrån de rapporter vi fått ta del av började jag fundera över hur kommer vår framtida natur att se ut nu efter alla dessa klimatförändringar? Den naturen Josef Frank designat kommer ju inte finnas kvar så länge till, därför har jag valt att gestalta den forskning och gjort ett mönster. Jag lärde mig att den svenska naturen kan komma att bli väldigt torr och klimatet varmt. Det kommer inte finnas någon lövskog kvar och alla små vattendrag lär torka ut. Det är bara några av sakerna som jag tagit med i mönstret. Jag valde att arbeta väldigt illustrativt, för det skulle ta lite tid för folk att inse att det är väldigt sorgsna motiv. Mitt verk heter Naturarv.
Thommy Bindefeld som är marknadschef på Svenskt Tenn har varit involverad i studenternas arbete.
– In My Backyard är en viktig utställning dels därför att den visar kreativa lösningar på hur vi kan använda ekosystemtjänsterna, men också därför att vi vill låta nya unga formgivare visualisera den forskning som Svenskt Tenns vinst bidrar till, säger han.
Hur har ni tänkt kring att det blev just Beijerinstitutets forskning kring ekosystemen som studenterna fått tolka?
– Svenskt Tenn ägs sedan 1975 av Kjell och Märta Beijers stiftelse och allt överskott från verksamheten delar stiftelsen ut till olika forskning inom främst medicin och ekologi. Detta innebär att Svenskt Tenn inte har någon privatperson som äger företaget och som tjänar pengar på vår verksamhet, allt överskott går till oerhört viktig allmännyttig forskning. Beijerinstitutet är en stor mottagare av dessa medel, de bedriver en oerhört intressant forskning där de alltid kopplar ekologi till ekonomi, och vi har vid flera tillfällen samarbetat för att just tydliggöra vad det är för forskning som Svenskt Tenn, och Svenskt Tenns kunder, stödjer. Att det i år var ekosystemtjänster som studenterna skulle tolka var för att det är ett aktuellt ämne som Beijerinstitutet arbetar mycket kring just nu, fortsätter Thommy Bindefeld.
Här är några fler verk du kan se från utställningen.
[M]ORE av Agnes Moström
Den svenska gruvindustrin har många allvarliga effekter på miljön. Stora områden förvandlas till sterila ökenlandskap, växtlighet försvinner, giftigt avfall läcker ut i sjöar och grundvatten, samer får stora problem att bedriva renskötsel och lokalbefolkning drabbas genom buller, skakningar och damm. Samtidigt verkar behovet av mineraler oändligt, och gruvorna anses så pass viktiga för vår ekonomi att farliga utsläpp tillåts i högre grad än från andra näringar. Vid efterbehandling av gruvområden återställs de ofta så att de passar in i det omgivande landskapet. Men att återställa det som gått förlorat är svårt, och ett alternativ är att skapa ekosystem med stor biologisk mångfald, särskilt utformade för att stå emot klimatförändringar. Kanske kan gruvindustrin och miljövårdare, som ofta är motståndare, istället samarbeta för att bevara vår miljö.
Scenter av Reidar Pritzel och Kourosh Hekmatara
Forskning visar att humlor i städer kan gynna odling i det rurala landskapet. Det är därför viktigt att vi bibehåller dessa livskraftiga populationer, som idag håller på att minska. Humlorna påverkas bland annat av ökade luftföroreningar, vilket gör det svårare för dem att hitta till de – för få – blommor som finns i staden. Scenter är ett odlingskit som gör det enklare att odla för humlor och andra pollinatörer i stadsmiljö. Genom att odla på höjden kan vi få plats med fler växter på en liten yta. Till kitet kommer också information om hur du ska odla för att hjälpa humlorna att hitta mat hela säsongen.
Utställningen öppnar den 22 mars och pågår fram till och med den 7 april enligt butikens öppettider.
