Gothia Towers baby.
10:15
Sovit sju timmar. God praise the fucking lord.
11:15
Man undrar vad fan man ska ha på sig på Bokmässans middag. I en sekund, tills man kommer på att man äger ett par träskor. Det gäller bara att tänka "Det här är en soklar MiuMiu-look", så går det an.
12:30
Tittar på reels på när Björn Ranelid viger par på Bokmässan. Ni hörde rätt. Han säger ”jag är bara en enkel tjänare, och det är ett hedersuppdrag”. Om Björn Ranelid någonsin varit en enkel tjänare är jag verklighetens folk.
13:30
Håller på med det abstrakta självskadebeteendet "intervjua en amerikan". Om incels. Jag kan inte det där språket, har aldrig kunnat, och ingenting blir bättre av att jag för första gången i mitt liv försöker inleda ett samtal om Jordan Peterson. Aja.
14:30
Hänger på Claras hotellrum på nåder. Hon har en hemlig outfit som hon inte vill att jag ska se. Det är lugnt eftersom jag inte tittar så mycket på henne eller hennes generösa inredning ”soffa OCH säng” utan mest tar selfies framför gamla Ullevi. Gothia towers baby.
15:30
Clara börjar spela Genesarets sjö medan hon fixar sig. Lägg ner kniven.
15:35
Sedan Dream baby Dream. En vag tanke om att ringa självmordsjouren släntrar runt i bakhuvudet men når inte fram till hjärnbarken. Tar selfies och nynnar ”änglarna har åkt på pisk gårdarna är grönsvarta”. Kommer man hoppa ner på gamla Ullevi? Only time will tell.
16:20
Räksmörgåsen på Heaven 23.
16:30
Jag har uppenbarligen hoppat ner på gamla Ullevi för jag befinner mig i paradiset. Jag hade sagt att Heaven 23 är som Klotet om jag inte hade varit efterbliven. Men det är panoramafönster, det är det. Blickar ner över byn Göteborg och undrar var alla grönsvarta gårdar är. Här finns bara olika typer av tegel. Lilla London.
17:00
Clara och Tora gaddar ihop sig mot mig eftersom de inte tycker jag är queer nog. Har de ens sett min killtyp? Ja. Ja det har de. Det räcker tydligen inte att någon har ring i örat längre.
17:25
Springer genom Gothia Towers eftersom vi är sena till vårt samtal med Liv och Caroline. Clara droppar pumpsen över heltäckningsmattan och springer barfota (hon har nätstrumpbyxor men det känns egentligen för intimt att delge), jag slänger mig på hissknappen. Sminkar oss de 23 våningarna ner. Såhär roligt har vi inte haft det sedan gymnasiet.
17:30
Jag har stängt av. Om någon bett mig återberätta vad som händer på det där samtalet hade jag stirrat tomt framför mig och sagt något om kvinnlig vänskap eller kanske nätstrumpbyxor.
18:15
Jag kommer flytta in på Heaven 23. Dricker drinkar med kvinnlig vänskap-gänget. Beställer en French 75 eftersom man kan släppa Kate Moss utåt men aldrig inåt.
:(
Skoja.
19:00
Kollovibb när alla på Bokmässanmiddagen väntar på att bli eskorterade ner i ”katakomberna”, källaren där vi förmodligen ska äta olika rotfrukter i ugn. Folk har börjat skapa grupperingar? En loj stämning som manifesteras i handlingen "Falla i varandras armar" regerar.
19:10
Ja jag skriver "regerar". Men låt mig vara i kontakt med 90-talet för en gångs fucking skull.
19:30
Claras hemliga outfit visar sig vara Bridget Jones när hon har Playboy-kostym på sig. Det är så skönt att någon låter mig vara i kontakt med 90-talet för en gångs fucking skull.
20:05
Elis gör en TikTok. Jag vet inte ens.
20:25
I rökpausen frågar någon Saga varför hon inte skriver dikter. ”Det är för enkelt”, svarar hon. Sedan berättar hon om den bästa poesin som någonsin skrivits. Det är tydligen en dikt hon framförde på poesimässan 2019 som handlar om Misslissibell, terrorism och rasism.
20:30
Den klassiska efterrätten dekonstruerad kärleksmums.
20:55
Jag och Paula dricker 17 koppar kaffe och tar olika blixtbilder.
21:15
Elis förstör stämningen när han läser dikt för middagssällskapet som får mig att gråta för första gången på ett halvår. Man kan säga mycket om mig och allra mest att jag hatar poesi. Men what the fuck. Köp Ironi för änglar. Jag har sällan varit så allvarlig.
21:45
”Det brukar jag alltid säga, det hade varit starkare om någon bara våldtog oss.” Fanny Lindstedt Grahn. Kontext behövs ej.
22:30
Paula är en sekund från att skriva till Stefan Sundström och fråga vad han gör ikväll efter att jag pitchat idén Babyland på Norstedts karaokekväll. Ja de har en sådan. Men vad ska man annars göra i den här stan?
22:33
Elis stoppar Paula. Party pooper.
23:15
Det börjar stiga upp en influensa i halsen. Aja.
23:30
Krig utbryter mellan mellan Park-entusiasterna och Norstedts karaoke-väljarna. Sedan finns det freaks som vill till Yaki-Da, men de kan ju bara ta sina gymnasiala preferenser och sticka härifrån.
23:45
Det blir Norstedts karaoke. För ibland måste man fucka ur. Skoja. Men ibland måste man sjunga Babyland.
00:15
Det blir inte så kul, eftersom allt bara påminner om Lost in translation. Sitter i ett litet rum där någon poet kör någon Eldkvarn. Det hade verkligen varit okej om det inte vore för att Scarlet Johanssons spöke gått genom rummet och tydligen satt sig i mig. Killar ni vet vem ni ska höra av er till.
00:45
Det finns en fungerande diktatur och den heter Clara Cronhielm i ett karaokerum.
01:15
Diamant Salihu vill köra en låt med Myrna. ”Vilken då?” undrar hon. Shallow. Han vill köra Shallow.
01:30
Jag och Anna tar ett varv. Jag öppnar en dörr till jag vet inte kanske hela DN:s redaktion i ett kareokerum, häver ur mig ett ”näej”, sticker.
01:45
Det många inte vet är att Forum fortfarande existerar och befinner sig i Sing Sing:s största kareokerum. Förlåt nu lovar jag att inte skriva det ordet igen.
01:55
Man räknar ner minuterna tills någon författare kör en fucking Cohen.
02:15-02:45
Alltså jag är inte autist. Men ibland måste även en vanlig människa få avskärma sig och skriva i sin lilla dagbok. Fast man är på karaokemingel. Varför kallar de allt för mingel? Säg bara som det är, vi alla vet ju att minst 15 ogifta par ligger i olika hörn på varje ”mingel”. Man får säga fest fast man är över 40. Det är okej.
02:50
Patrik Lundberg säger att det är både underbart och sorgligt att läsa mina texter. Mer än så vill han inte förklara. I contain multitudes.
02:55
Det freakade Yaki-Da-gänget har sjukt nog vunnit majoritet. Nu ska alla dit. Men om det är något jag inte gör så är det klubb, det spelar ingen roll att jag är på årets fest eller ej, jag gör bara inte så mot det här psyket. Jamen, sluta läs då. Tar ett kort farväl av alla, går hem genom Göteborg och lyssnar på Valborg. Bokmässan har som vanligt så jävla kul och jag tackar alla inblandade. Nu ska jag inte festa mer på tre dagar.
Vi ses igen om ett år. Puzz.
