Hösten är räddad på Malmö Live

10:10 26 Oct 2018

Face the fact, vi går mot mörkare tider. Därför får vi väl tacka konserthuset som kokat ihop en dunderkur av Rihanna-universum, meditation och Bob Hund-yra för att bota höstdeppen. Vi tog ett snack med Anna Storåkers på Malmö Live.

Läget?
– Fyra av fem!

Hur har året på Malmö Live varit?
– Det har ju varit bob hund-år och deras manifest "Omtanke istället för misstanke" har vi burit genom allt vi gjort, så det har varit bastuvarmt i Malmö Live-hjärtat. Ena dagen har vi byggt världens kanske längsta minigolfbana med hundarna och Martin Kann för att skapa diskussion kring källkritik och faktaresistens, andra dan torkat glädjetårar från långväga besökare som fått krama Dalai Lamas hand. Så sammanfattningsvis väldigt fint och känslomässigt upphetsande.

När började ni jobba med höstens program?
– Vissa idéer tar flera år att utveckla, fundera över, researcha innan de utförs, som Philip Glass' besök förra året. Men eftersom vi också ska hänga med i samtiden och se till vad som engagerar just precis nu, så kan det ibland vara lite snabbare puckar. Men uttrycket snabba puckar är ändå några månader hos oss, vi hafsar inte fram något program heller. Sedan har vi ju vår symfoniorkester som verkar i en värld med flera års planeringshorisonter och bokningar av solister, program och dirigenter. Så i mitt huvud är det lika mycket "vad vill Malmö se och höra i helgen" och finputsa veckans konsertdetaljer, som "vad är relevant i oktober 2021?"

Vad ser du själv mest fram emot?
– Nu i helgen kommer magiska Niki & the Dove och gör en lekfull show med dansare och diskodjur, det kommer bli nåt att berätta för barnbarnen. Längre fram gör vi Dream Music Two - sex timmar av en genomgående ton där vi färgsätter rummet efter känslospektrum och återger det i musik - återigen curerat av mig, Nathan Larson, Melissa Auf der Maur - och Wildbirds and Peacedrums! Kan inte bli flummigare och härligare än så.

Meditationskväll och kollektiv tystnad hur kom ni på det?
– Två i programkollektivet (Programchef Karin Karlsson och produktionschef Carina Johansson) åkte till stan Roskilde efter att ha fått nys om en liknande konsert där, och fick en halv-religiös upplevelse, tog med sig de energierna hem och spånade fram en idé som blev verklighet under vårt paraply PAUS - en serie där alla inslag ska leda till eftertanke, reflektion och en inblick i den egna själen. Där inre kaos ska bli mer karmakontoplus. John-Cage-fantasten i mig ser mycket fram emot den första timmen, där publiken ska sitta helt tysta tillsammans. Malmö Lives take på bara-vara-läger.

Dagen efter är det en separatistisk Rihannafest, hur coolt blir det?
– Ja,tänk dig att vara ung tjej i Malmö med typ noll möjligheter att gå på mäktiga events helgkvällar - och så få komma in i ett spejsat Rihanna-universum, dansa tillsammans med andra gäris och icke-binäris från hela stan, lära dig självförsvar, fotas med Riri, hantera dj-bås, pimpa solglasögon och skal, hänga med förebilder i musikbranschen som formulerar de tankar du kanske går och klurar på - och så avsluta igen med dans, dans, dans och kanske 102 nya vänner. Det hade jag själv lite dött för i den åldern.

Och så har ni bokat Anna Ternheim, som du såg i Stockholm, hur bra var hon?
– Om man tänker Anna som synonym med "hon som gjorde en mysig cover på Shoreline" så är det helt fel. Hon behöver inte ens en spotlight, hon kan ta över ett rum som Silvana, fast med lite svalare profil. Och i den här konserten, där hon spelar med Malmö SymfoniOrkester, så är arrangemangen av hennes låtar helt och hållet skrivna för att optimera hennes röst och toner tillsammans med orkester - det är en otroligt mäktig upplevelse som jag tror rätt få kan värja sig för. Rätt mycket känslor som kom upp i den egna kroppen när jag såg henne på Berwaldhallen. Känslan som dröjde sig kvar efteråt var lite att livet är skört, men också supermegavackert.

Bob Hund har ju hållit låda på Malmö Live hela året, hur avslutar de året?
– Om man tänker en stel middag, med lite kaffe och hissjazz i soffan efteråt, så kan man tänka motsatsen här. All-in-bonanza-maskerad med uppmaningen att dansa efter bob hunds pipa, dansa danstävling, dansa mer, dricka bubbligt, och dinera med dina vänner. En unik sak med bob hund, som jag verkligen upplevt under det här året, är hur det inte finns något mentalt avstånd mellan band och publik, alls. Så det lär kulminera denna kväll i samkväm och salsa tillsammans. Får se vad det blir för ring-klocka-ring-rap på tolvslaget. Garanterar iallafall gåshud i biljettpriset, annars får ni höra av er till mig.

Stad: 
Kategori: 
Publicerad i tidning: 

Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 10, 2018.

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!