Nu har svenska Sexinspektörerna börjat. Varför tycker jag att det är så intressant att det finns? Varför bryr jag mig om det här? Det är inte moralpanik, ursäkter för att visa nakna kroppar finns ju i alla mindre nogräknade dagstidningar. Den privata omedelbara flashen av verklighet däremot, kanske är det den? Läste senaste Bang (nr 4 2006) om kommunistiska orgasmer, CRFN:s skräck för white trash och handväskan som en manifestation av det egna könsorganet. Allt toppat med en onyanserad text av Professor Beverly Skeggs om hur dokusåpor skapar klass och kön. Jag må vara tv-junkie, men visst finns det en (klass)skillnad mellan BB och Mullvaden? Professor Skeggs har kollat på Wife Swap och förfäras av hur dramaturgin syftar till att framställa underklassen (hon skriver arbetarklass men hey – det är underklass vi snackar om här) som obildad och dum, som gapiga sexgalningar. Är det för att CRFN har kollat på Paradise hotel som hon skakar av skräck under täcket på härbärget med Marc Jacobstrasan som enda tröst?
Det är synd om den bildade medelklassen. Mycket mer synd om dem än vad det är om dokuklassen. Skulden inför att inte gilla högljudda personer, skulden för att ha en dyr handväska verkar vara mer förtärande än skulden över att ha knullat i tv för vissa. Är det inte att göra det lite väl enkelt för sig att påstå att dokusåporna skapar klass och kön? Det fula, det högljutt simpla, det obildade, det motbjudande vulgära finns ju redan där. Den billiga tjejen har funnits lika länge som alla andra som föraktat henne. Mycket längre än vad tv-bolagen tjänat pengar på att hon som privatperson gör bort sig i tv.
Att vissa dokusåpor, som Stilpoliserna (som jag älskar) ägnar sig åt att värdera, kommentera och förändra ett mönster hos (den förment underklassiga) deltagaren för att ersätta det med ett nytt piffigt medelklassfodral är väldigt problematiskt för Skeggs. Jag vet, det är plågsamt att se personer helt oförmögna att kombinera scarf och strumpor rätt. Det är jobbigt att se en familj som inte orkar ta hand om sina barn – ni har knappast sett en medelklassfamilj i Nannyakuten. Men problemet är knappast att tv-kanalerna tycker att det är ”bra tv”.
Professorn upprörs över att dokusåporna visar underklassen utan den omgivande strukturen, alltså utan att säga att de är fattiga och outbildade. Utan att säga att det faktiskt är SYND om dem som aldrig någonsin kommer att gråta av skräck inför sin egen verklighet som en rik flicka som hamnat helt fel på ett härbärge. Vad fan vet hon om det? Jag trodde att jag var trött på dokusåpor. Det är verkligheten jag är trött på. Jag är trött på att vara underklassig, att ha en konsumkasse till mina grejer. Dokusåporna skapar ingenting, möjligtvis kan de ge en skjuts i en döende tv-karriär. En början till att bli valsad i tidningarna. Och ibland kan de ge någon en ny garderob — naturligtvis krönt av en alldeles glimrande Bayswater.
Sexinspektörerna
Tv4 torsdagar 23:10
Stilpoliserna
Kanal 5 söndagar 19:45
Det är synd om den bildade medelklassen. Mycket mer synd om dem än vad det är om dokuklassen. Skulden inför att inte gilla högljudda personer, skulden för att ha en dyr handväska verkar vara mer förtärande än skulden över att ha knullat i tv för vissa. Är det inte att göra det lite väl enkelt för sig att påstå att dokusåporna skapar klass och kön? Det fula, det högljutt simpla, det obildade, det motbjudande vulgära finns ju redan där. Den billiga tjejen har funnits lika länge som alla andra som föraktat henne. Mycket längre än vad tv-bolagen tjänat pengar på att hon som privatperson gör bort sig i tv.
Att vissa dokusåpor, som Stilpoliserna (som jag älskar) ägnar sig åt att värdera, kommentera och förändra ett mönster hos (den förment underklassiga) deltagaren för att ersätta det med ett nytt piffigt medelklassfodral är väldigt problematiskt för Skeggs. Jag vet, det är plågsamt att se personer helt oförmögna att kombinera scarf och strumpor rätt. Det är jobbigt att se en familj som inte orkar ta hand om sina barn – ni har knappast sett en medelklassfamilj i Nannyakuten. Men problemet är knappast att tv-kanalerna tycker att det är ”bra tv”.
Professorn upprörs över att dokusåporna visar underklassen utan den omgivande strukturen, alltså utan att säga att de är fattiga och outbildade. Utan att säga att det faktiskt är SYND om dem som aldrig någonsin kommer att gråta av skräck inför sin egen verklighet som en rik flicka som hamnat helt fel på ett härbärge. Vad fan vet hon om det? Jag trodde att jag var trött på dokusåpor. Det är verkligheten jag är trött på. Jag är trött på att vara underklassig, att ha en konsumkasse till mina grejer. Dokusåporna skapar ingenting, möjligtvis kan de ge en skjuts i en döende tv-karriär. En början till att bli valsad i tidningarna. Och ibland kan de ge någon en ny garderob — naturligtvis krönt av en alldeles glimrande Bayswater.
Bäst just nu
Sexinspektörerna
Tv4 torsdagar 23:10
Stilpoliserna
Kanal 5 söndagar 19:45
Skådespelare:
Stad:
Kategori:
