Att skriva om tv är sällan ett nöje. Det här sättet att ta tv på stort allvar, jag vet inte. Som läsare finner jag det outhärdligt. Det finns ett element av frenesi i de allra flesta tv-bloggar som är mycket påfrestande. Vad vill man med allt detta skrivande? Kanske är det ett område av kritik som kissar in sitt eget revir. Som text efter text mejslar ut sitt specifika sätt att bedriva tv-kritik. Det verkar rimligt att tv-serier diskuteras under seriens gång, att även kritiken blir en följetång. De gamla fina ”tv igår”-spalterna har aldrig handlat om att fördjupa sig – även om Johan Croneman pryder den platsen. Han skulle visserligen vara en fröjd att läsa i vilket sammanhang som helst. Tidningarna är hopplöst efter bloggarna här.
Samtidigt som tv-kritiken har gjort en enorm klassresa är tv-utbudet i limbo. Det finns tv-serier med en verkshöjd som bara Kjell Häglund begriper i sin fulla strålglans. Men det finns också serier som man måste dricka GHB för att stå ut med. Serier som är ett straff och en dom över mänskligheten. Jag står inte längre ut med det där. Det är inte värt det.
Problemet vi har i Sverige är att tv-kritiken är så mycket bättre än den tv som produceras här. Nästan allt är rena skiten. Medan kritikerkåren är upptagen med att kommentera Mad Men-utvecklingen eller göra ”skarpa” iakttagelser av skuggspelet i Treme, är den inhemska televisionen på en nivå som är pinsam. Det är covers och efterapningar och de få egna format som finns är antingen 25 år gamla eller well, Fredrik och Filip. Eftersom jag inte är sverigedemokrat ser jag heller inget egenvärde i att det ska finnas bra svenska dramaserier eller trivselprogram. Jag vill bara slippa alla usla, halvlama, ”bra för att vara svenskt”-försök. Jag vill inte se Carl Bildt mysa loss i Skavlan. Jag vill inte se debattprogram som är så pass debila att Flashback framstår som Fråga Lund. Jag vill inte se ännu en Beck eller Anno 1790. Lägg ner. Spara slantarna och gör en bra grej vart femte år istället för hundra värdelösa.
Bäst just nu
Game of Thrones
Motsatsen till mys-tv.
True Blood
Jag kommer aldrig att tröttna på när Bill väser Sookie. Så är det bara.
Sherlock
Magiskt bra.
