Det finns en ny stjärna på natthimlen som är svensk klubbmusik. De senaste veckorna har hon hyllats i DN, premiärat sin första musikvideo på The Fader, och blivit antagen till Red Bull Music Academy i Paris. I dagarna har hon gett ut sin debut-EP Muscle Memory på bolaget Staycore. Greta Thurfjell träffar artonåriga göteborgstjejen Toxe.
Att komma till Staycores studio i Årsta är som att komma hem till en stor familj. I den sitter Alex Dabo med två tyska Staycore-ynglingar, Mobilegirl och Mechatok, och lyssnar igenom mixar. Jag sitter med dem och väntar på att Tove Agelli, som Toxe egentligen heter, ska gå igenom sitt stora skivkontrakt, och tjuvlyssnar på när Alex berättar att han tänkte be sin mamma köra förbi med hans dator. Staycore är unga. Och skivbolagsbossarna Ghazal Amin och Cristian Dinamarca är på sätt och vis deras föräldrar.
Till slut är kontraktet avklarat och jag får sätta mig ner i en soffa med dagens huvudperson. Tove kurar ihop sig under en filt.
Hur började du göra musik?
– Jag var femton och väldigt intresserad av att börja jobba med datorn, men jag trodde inte att jag skulle klara av det. Jag tänkte inte att jag kunde hantera musikprogrammen.
Hade du lyssnat mycket på elektronisk musik tidigare?
– Ja, och jag kände att om jag skulle göra något skulle jag göra det. Jag hade mycket idéer om hur det skulle låta, och de idéerna kändes omöjliga att få fram om inte i en dator. Min bror laddade ner musikprogrammet Ableton till mig, han hade producerat en del tidigare och lärde mig grunderna. Sen lämnade han mig i mitt rum för att jag skulle få experimentera själv, hitta mitt eget sätt att göra det på.
Samtalet avbryts av att lokalkändisen ”sushikatten”, som Alex Dabo tidigare varnat oss för, smiter in i studion genom en öppen ytterdörr. Mobilegirl tvingas lyfta upp den i sin täckjackeklädda famn och kasta ut den igen.
– Var var vi? Jag tror att betydelsen har växt in i musiken allteftersom. Från början var jag mycket mer lagd åt att måla och rita, båda mina föräldrar är konstnärer, vi har alltid skapat grejer med händerna. Jag har ingen musikalisk bakgrund på det viset, jag kan inga andra instrument. Men när jag satte mig vid datorn öppnades en helt ny värld. Det fanns så mycket jag kunde göra! Det var väldigt mäktigt, jag kände mig stärkt av känslan av att ”jag kan hantera teknik”, vilket man kanske inte lär sig som tjej att man kan.
Vid sidan av musiken har Tove nyligen startat facebookgruppen Sister, ett kollektiv av kvinnliga elektroniska musikproducenter, som på kort tid fått stor spridning i klubbvärlden. Jag frågar om det var uppenbarelsen med tekniken som fick henne att starta gruppen.
– Jag var med i en annan dj-producent-grupp på Facebook som var väldigt stor, och i den var det en tjej som frågade ”Hur många här är tjejer egentligen?”. Hon fick kanske fem svar. Jag fick panik! Jag ville bara samla alla tjejer omkring mig så fort som möjligt. Jag hade haft så lite kontakt med tjejer, det var bara killar som kontaktade mig angående min musik.
Soundcloud-killarna.
– Ja! Jag ville bara ha alla tjejer runtomkring mig som en mur mot dem. Så jag började bjuda in alla tjejer som höll på med musik, DJ:s och producenter, till den här stängda gruppen. Och det spred sig så himla fort! Efter några veckor var mina idoler från USA med. Så många tjejer hörde av sig, jag blev nästan förvånad över hur tacksamma alla var. Men det finns inte så många såna frizoner. En tjej startade en tråd där man fick posta sina egna Soundcloud-konton, och alla bara bombade den. De var så sugna på att promota sig själva, och det skulle aldrig hända i en grupp fylld av män. Där skulle man tänka att det inte var tillräckligt bra. Många säger att ”jag har aldrig vågat visa min musik för någon annan, men jag vågar visa den i den här gruppen”.
Gruppen består till stor del av musiktips, tekniska frågor, och berättelser om när producenterna blivit illa behandlade av bokare, kill-DJ:s och liknande.
– Man kan få utlopp för sina frustrationer, bli stärkt av varandra. Jag har fått så mycket inspiration från det. Vi har en mixserie också som jag håller i, jag bjuder in tjejer och lägger upp mixarna på Soundcloud, varje låt måste innehålla en tjej på något sätt. För att krossa myten om att det bara är killar som gör elektronisk musik.
Då känns det som att du har hamnat rätt på Staycore?
– När jag kom i kontakt på dem kändes det så himla tryggt. Det var så skönt att en kvinna var bossen, hur vettig hon var, hennes syn på Staycore och på musik. Jag hittade Ghazal genom Dinamarcas Soundcloud-profil, precis när jag var så mycket inne på att hitta tjejer som gjorde musik, och så började vi prata. Första gången jag DJ:ade någonsin var det med dem, jag blev helt kär, det kändes så tryggt.
Vi pratar om EP:n, Muscle Memory, som är anledningen till att vi sitter här.
– Den handlar om olika slags styrka, kan man säga. Både fysisk och psykisk. Jag ser i musiken hur muskler tränar och växer, i kroppen och utanför. Det handlar om att våga bryta mot mönster, ha mod till att göra saker man inte är bekväm med, repetera, lära sig nya grejer… Muscle Memory är för mig de rörelser som lagras i kroppen så att du blir starkare och starkare för varje gång du gör dem. Det handlar om att hitta sin styrka och fortsätta, fortsätta, fortsätta framåt. Som en maskin. Men att samtidigt vara human.
Skiljer sig Göteborgs och Stockholms klubbliv åt?
– Såklart finns det alltid en grupp människor som sticker ut och är nytänkande, men det känns som att de flesta som vill något annat flyttar från Göteborg istället för att försöka liva upp den stillastående stämningen. Jag kan inte prata för hela Stockholms musikscen, men jag tycker verkligen det finns en mycket större variation här och att just Ghazal och Dinamarca bidrar till det. Jag gillar klubbgänget Evolver också.
Vad vill du göra i framtiden?
– Andra former av kultur. Utställningar, konst, film… Jag gör mina egna musikvideos. Jag vill jobba med hela upplevelser, jag har skrivit en hel bok till min EP. Jag vill att det ska vara mer än bara ljud. Dessutom är jag ett kontrollfreak. Jag vill bestämma allt själv.
Läs även: Den feministiska mystiken.
