Bibu ❤ Lund 4-never

Festival Bibu, pjäs Uppfostrarna/De ouppfostringsbara, Unga Klara.

Lunds kommun har beslutat sig for att sluta stödja Bibu – scenkonstbiennal for barn och unga. Herregud Lund! Vilka hjärtekrossande nyheter.

Jag bodde i dig, Lund, från att jag var 13 år, och sex år framåt. Jag har jobbat i, med och för ditt kulturutbud. Många nätter har jag hälsat folk välkomna till Mejeriet, många dagar har jag tillbringat repande på Lilla Teatern. Under nätterna på Mejeriet kunde jag höra äldre människor prata om den tid då Mejeriet var ett musikens nav, när det huserade en stor technoklubb i en gammal bunker, när det tycktes finnas en stor framåtrörelse. Jag brukade fantisera om hur det kan ha sett ut. Jag säger inte att Lund inte har ett kulturliv idag, Mejeriet finns än, Skissernas museum verkar ha mycket spännande på gång och på Månteatern dyker det då och då upp något nytt.
Men: varje månad när jag ska hitta spännande saker att tipsa om härunder letar jag febrilt efter något i scenkonstväg att skriva om, något som händer i Lund som känns intressant. Det är svårt. Det slutar ofta i ett ”nähä, inte nu heller.” Och då brukar jag trösta mig med tanken om att det är tur att Bibu finns och har sitt säte i mina tonårsdrömmars stad. Det blir kul den dagen vi kan tipsa om och skriva något om det i alla fall.*
 Bibu är en internationell festival som riktar in sig på scenkonst för barn och unga. Föreställningar från hela Sverige och världen samlas under dessa dagar på Lunds kullerstensbullriga gator. Människor möts, ser konst, går på kurser, utbyter erfarenheter, och jobbar för att fortsatta utveckla konsten för unga människor. På fyra biennaler har det presenterats 122 olika uppsättningar varav 36 internationella gästspel.
Lunds politiker har nu beslutat sig för att sluta stödja denna unika festival. Kommunen har meddelat att de istället vill satsa mer på den lokala och regionala barnpubliken – något som Bibu:s ledningar också har velat jobba vidare med. Med då krävs förstås mer ekonomiskt stöd, vilket kommunen avslagit. Visst behövs det mer scenkonst i Lund överlag, och kanske mer utspritt i tid – men att lägga ner Bibu är väldigt fel.
Jag hoppas att en annan stad snart tar över det stolta uppdraget att samla människor från överallt med missionen att göra teater för barn som är maffig, viktig och vågar ta även unga hjärnor på största allvar.
Om relationen Lund-Bibu vore ett smäktande kärleksdrama skulle Lund nu lägga repliken ”det är inte du, det är jag”, och vi i publiken hade känt Bibu:s smärta, men förstått att det egentligen var mer synd om Lund som snart skulle inse vad hen förlorat. I uppföljaren kan vi se Bibu träffa en annan, som förstår hens fulla storhet. ■
*Om du har tips på spännande scenkonst i Lund, tveka inte att höra av dig! Jag kan ju förstås ha missat något!
                        
Bäst just nu

1. In the Pretty Boy’s Mouth
Dansstationen, Palladium, Södergatan 15 i Malmö, den 19–21 april
Ett visuellt performance om en underground-gaykultur där skuld och skam möter stolthet och lust, och kroppen är den som visar vägen, i det dolda utlevande. Långt bort från heteronormens raka linjer. Komplicerande, och spännande! 

2. Stå hund
Teater Mutation, Inkonst, Bergsgatan 29 i Malmö, den 5–9 april
Om vår egen och samhällets uppfattning av kroppen, om att vilja kontrollera denna, samtidigt som kroppen i sig ofta fråntas kopplingen med själva människan. Den blir vår skylt utåt, men den bedöms och granskans utan hänsyn till allt där bakom. Om kroppen, kontroll, sport och samhället. En bra och friskt vågad blandning av temata, tycks det!

3. Talanglösa martyrer
Potato Potato, Victoriateatern, Södra Förstadsgatan 18 i Malmö, den 16–18 april
”En terroristshow om det nordiska paradiset”. En föreställning om politiskt engagemang, där vi får följa bandet The Terrorist Club. Med viljan att belysa detta engagemangs olika sidor, och om dess vilja till förändring och kraft att agera. Men, ur vad kommer lusten och vad är de beredda att offra? Potato Potato undersöker Europa och vad som är på G i dess politik, i stort och smått. Talanglösa martyrer tar avstamp i en roman med samma namn, skriven under den ekonomiska krisen på Island år 2010.