[B]Den här staden är[/B] inte stor nog för två konstmässor. Så resonerade några av stans bättre gallerier med gnisslande tänder efter de glest besökta konstmässorna i våras, där Hornsgatspuckelgallerierna och deras onda kloner verkar ha tagit hem det mesta av pengarna. Så nu startar första helgen i februari ett nytt jippo, Market, halvvägs mellan de två tidigare - på Konstakademin på Fredsgatan. En lokal som just nu lägligt nog verkar ha stort behov av att visa hur nytänkande och dammfri man är.
Men är stan stor nog för ... tre mässor? Med en placering ett kvarter från Arlanda Express och en exklusiv line-up bestående av bara de mest kräsna deltagarna från två mässor sopar Market tveklöst banan med allt annat. Så svaret är nej. Älvsjö lägger ner. Kvar är förra årets utmanarmässa i Sollentuna, med öppning två veckor efter Market. Förmodligen full av nöjda Hornsgatspuckelföreträdare och guldramar från hela Sverige.
[B]1. Nils JC Edvardsson[/B]
ak28, Krukmakargatan 28, 28 januari - 18 februari
Nils Edvardsson tycker att det viktigaste med konst är att det ska vara bra underhållning. Det är det alltid, när han gör det. Det första du ser på ak28 är en tv. Och en stor kokong, som ett getingbo. Någon sjunger. Om du vågar lyfta på en flik av pressenningen och titta eller gå in i kokongen ser du att allt på skärmen händer live därinne. Och du kan vara med. Nils Edvardsson fick iden när han åkte kärlekstunneln på Gröna Lund i somras. Fast det här handlar snarare om en kärlekstunnel för människans mörka sidor. Det lär bli en minnesvärd show.
[B]2. Elin Källman[/B]
Galleri Bel'Art, Birger Jarlsgatan 2,
14 januari - 1 februari.
Lola gör saker som Elin Källman själv inte vill eller vågar. Hon spelar roller och iscensätter bilder. Det är spetsar och mycket rosa, en orgie i detaljer och accessoarer som förknippas med en traditionell bild av kvinnlighet. Varför måste så många kvinnor som är konstnärer ha alter egon? Well, varför måste män ha det och varför skulle de få vara ensamma om det?
[B]3. Jesper Just[/B]
Moderna Museet, Exercisplan,
1 januari - 22 februari.
Första gången i Stockholm: danska stjärnskottet Jesper Just. Jag kan inte dela konstnärens uppenbara fascination för strippklubbar, men ingen av Justs filmer på just Moderna utspelas i den miljön. The lonely villa, Bliss & heaven, och Something to love är symbolistiska juveler, små spelfilmer, framförda med stor hantverksskicklighet. Det är stela stereotyper som kläs av, inget annat. Och det är djävligt snyggt.
[B]4. Katarina Lönnby[/B]
ALP Peter Bergman, Riddargatan 35,
12 januari - 11 februari.
Katarina Lönnbys målningar och skulpturer verkar dela publiken i de två berömda lägren hata eller älska. Själv blir jag förvirrad. Hur kan jag hata slarvigheten i hennes skulpturer när jag älskar samma slarvighet i hennes teckningar och målningar? Hon är skicklig, jag måste ge henne det. Man kan inte teckna så där om man inte har jobbat hårt. Go catwoman.
[B]5. Camilla Akraka[/B]
Knäpper + Baumgarten, Tegnérgatan 4,
7 januari - 5 februari.
Utställningen Bushmeat handlar om olika sorters kött. Djurdelar, människodelar om vartannat. Kroppar eller kött som fängelse för det som finns inuti. Och hon påstår att det är kul. Eller om det var att göra föreställande måleri som var kul. Camilla Akraka har gjort tecknad konstfilm tidigare med den svenska animationens ayatollor Happy Life, och det finns fortfarande lite av den estetiken i målningarna. Men det går ju så mycket snabbare att bara rita en teckning själv än att behöva göra 24 stycken för en sekunds film. nStad:
Kategori:
