Agnieszka Holland: ”En konstnär måste ingenting”

Agnieszka Holland fyller kunskapsluckor, plockar fram världshistoriens bortglömda hjältar och ser kopplingar mellan svältkatastrofen i Ukraina 1932-1933, Orwells Djurfarmen och dagens fake news. Kasia Syty har träffat sin barndomsidol i samband med förhandsvisningen av hennes nya film Mr. Jones.  

Agnieszka Holland har tidigare regisserat serier som House of Cards, The Wire och The Killing, hon är Nobelpristagaren Olga Tokarczuks bästa polare, och hon har Oscarsnominerats för tre av sina (otaligt många) filmer. Vi ses på Lord Nelson i Gamla stan där hon sitter i det pyttelilla biblioteket nästan osynlig i en väggnisch. Hon fnular frenetiskt på sin mobil medan vi hälsar och jag frågar om den livsavgörande vistelsen i Sverige 1981 som jag har hört talas om. Hon lyser upp och skänker mig lite av sin uppmärksamhet.
– Det var ett life changing moment. Jag åkte runt hela Sverige och visade min film Provincial Actors. Efter en vecka skulle min man och min lilla dotter ansluta och vi skulle fira jul hos min familj i Göteborg och det var vi så glada för eftersom Sverige var så mycket mer välbeställt än Polen på den tiden. Det pågick en politisk kris i Polen och vi visste alla att den inte skulle sluta väl. Jag var oerhört pessimistisk men man hoppas väl alltid att det inte kommer att eskalera alltför snabbt. 

Agnieszka Holland berättar att hon under en norrskenskväll i Kiruna plötsligt fylldes av oro för en stundande katastrof. Så fort hon anlände till kusinens Göteborgslägenhet den 13 december 1981 bekräftades alla farhågor - under natten hade krigstillstånd införts i Polen och strax skulle hon varken kunna återvända till sitt hemland eller träffa sin familj som var kvar där. 

En lika rafflande, faktabaserad historia utspelar sig i Agnieszka Hollands nya film Mr. Jones, om den unge walesiske journalisten Gareth Jones som var verksam under 1930-talet och upptäckte hemligheten bakom den stora hungersnöden – Holodomor – i Ukraina. Jones rapporteringar gjorde inte bara västvärlden uppmärksam på vad som hände i Ukraina, utan inspirerade även George Orwell till att skriva Djurfarmen.  

Varifrån kom idén till filmen? 
– Jag hade inga ambitioner att göra en till politisk film, dessutom om ett så tungt ämne. Men sedan fick jag manuset av Andrea Chalupa, en amerikansk journalist. Hennes föräldrar är ukrainare och farfadern hade lidit under den stora hungersnöden. Det var också han som berättade för henne om kopplingen mellan Holodomor och Djurfarmen. 

Förstod du från början hur fasligt tidsaktuell den är?
– Jag insåg ganska snabbt att den här storyn måste berättas. Inte nog med att det handlar om ett fasansfullt och bortglömt brott mot mänskligheten, det berör även dagens medieklimat, journalistisk etik, fake news och propaganda.

Känner du själv en moralisk skyldighet att berätta historier som denna? Ser du det som en konstnärs uppgift? 
– Jag gillar inte att tala om konstnärers uppgifter och skyldigheter. Är du konstnär eller vill du syssla med konst måste du säga till dig själv: jag måste ingenting. Var ärlig i det du gör, för konst är lika med frihet – du kan i konsten korsa alla gränser och behöver inte på något sätt vara moralisk.

Men du engagerar dig ofta i politiska frågor och dina filmer är ofta någon slags kommentar som rör din samtid. 
– Det är för att jag har ett sånt temperament. Jag blir så förbannad av orättvisor.

Är det sant att du svär på polska när du blir arg under filminspelningar? 
– Absolut. Men det beror på var jag filmar. Om det råder produktionskaos, om jag är trött och världen går emot mig kan jag inte kontrollera min ilska och den bästa lösningen är att svära på polska. Men det händer sällan i Tjeckien eller USA. Jag älskar att jobba där. 

Din nästa film är gjord i Tjeckien, eller hur? 
– Ja, den heter Charlatan och handlar om Jan Mikolášek, en väldigt märklig tjeckisk läkeörtssamlare och helare. 

Det plingar till för hundrade gången i Agnieszka Hollands mobil. 

Din syster har sagt att du är beroende av din iphone.  
– Vilket himla nonsens! Det är hon som är helt besatt. Men det är också lite så att hela världen har blivit beroende. Eftersom jag reser är den här mojängen en slags länk till omvärlden. Det är lite science fiction egentligen, en stor förändring som vi alla måste handskas med. 

Mr. Jones har svensk premiär den 27 mars 2020.