Det gamla dadaistiska electrobandet Cabaret Voltaires frontman Stephen Mallinder har gjort sin första soloskiva på 35 år. Den låter som en blandning mellan Devo och Factory Floor, med tunga, stolpiga beats, proklamerande sång, marschkänsla, vocoder, blippriga effekter och luriga syntslingor. Soundet är tydligt fast i 80-talet, men samtidigt uppenbart nytt. Mallinder är idag professor i digital musik och ljudkonst, vilket inte känns ett dugg förvånande när man lyssnar på skivan. Den är genomtänkt och välproducerad, som om en liten robot varit behjälplig i arbetet, men också redan en smula daterad.
Skivbolag:
Artist:
