Ett bra tag har Selena Gomez jobbat på en mycket hög lägstanivå. Hon har släppt flera starka, innovativa singlar, och 2017 års oväntade Bad Liar var ett av årets allra bästa spår. Men. Gomez har också haft nog med trubbel i privatlivet för en hel livstid, och släppen har därför blivit minst sagt sporadiska. Rare är bara hennes tredje fullängdare, trots att hon vid det här laget är en veteran i branschen.
Hennes frustration över privatlivets konstanta hinderbana måste också varit en mardröm för karriären, för det har länge känts som att Selena Gomez var någonting stort på spåret. Den partiella frånvaron till trots har hennes musik fortsatt överraska och utvecklas, och hon har dessutom flera intressanta samarbeten i bagaget från de senaste åren.
När hon nu äntligen fått sinnesfrid nog att sätta sig ner och arbeta på sin musik blir Rare därför ett väldigt intressant popalbum. Ett album som trots sin trallvänliga radiopop är djup färgat av en komplicerad verklighet, och även om hennes resa på väg mot någonting exceptionellt är inte riktigt framme ännu, fortsätter målmedvetet i rätt riktning.
Melodierna är intressanta och texterna smarta. De flesta spår behandlar någon form av självutveckling, en klapp på axeln till någon som tagit sig igenom trassliga förhållanden och osäkerheter och kommit ut på andra sidan. Mer ärrad, mindre naiv och med siktet inställt på en ny sorts lycka. Vackra Lose You to Love Me, producerat av svenska Mattman & Robin samt Finneas O'Connell, är plattans höjdpunkt, men här finns många. Jag räknar till minst sex riktigt starka potentiella radiosinglar. Räkna med att höra kaxiga titelspåret Rare vart du än går, och med samma charm som Camila Cabellos Havanna hade kan vi nog ana att Ring hänger kvar in i sommarhalvåret.
