Det är som Wiensecessionen konstaterade: var tid har sin konst. Nicki Minaj är en rappare som är obegriplig om man tror att hiphop är samma sak idag som det var 1995. Hon är överdriven, antiautentisk och motsägelsefull – hon har mer gemensamt med Lady Gaga än Lil Kim. Eftersom hon inte har någon streetcred att försvara, och eftersom hon tack vare Autotune kan vara lika mycket popsångerska som rappare, är det är inte ologiskt att Nicki viger cirka hälften av sitt andra album (som av kommersiella skäl heter nästan samma sak som debutalbumet; inte heller det förvånande) åt housepop och produceras av folk som David Guetta, RedOne och Dr Luke. Däremot är det lite tråkigt att den coola och roliga raptjejen Nicki Minaj från förr lyser med sin frånvaro här – när hon inte sjunger muntra nonsensrefränger (hon skriver dem inte själv) rappar hon som sitt monotont kvasihårda alter ego Roman Zolanski. Pink Friday: Roman Reloaded är en spretig och frustrerande historia men den innehåller tre topplåtar: Kreayshawn-inspirerade Beez in the Trap, euforiska Starships och den sommarskimrande kärlekslåten Right by my Side, en duett med Chris Brown.
