Få band har så perfekt kombinerat det kaotiska punkursinnet i grindcore med precisionen och aggressionen i death metal som brittiska Napalm Death. Att bandet snart är inne på sitt 30:e år men fortfarande visar inga tecken som helst på att sakta ner, utan snarare tvärtom, gör mig full av förundran.
I dessa tider av extrem politisk polarisering frodas ett band som Napalm Death. De musikaliska uttrycken för ilska och frustration blir ett frigörande språkrör, vilket mycket väl kan vara anledning till varför kvartetten får till en sådan variationsrik fullträff av crustiga grooves, attackerande getingriff och thrashigt tugg smyckat med Barney Greenways sinnessjuka vrålande stämband.