Mumford & Sons nya skiva Delta låter precis som att bandet åkt till ett berg för att campa och jamma runt lägerelden, men berget är en kreddig studio i Los Angeles där en sliskig producent säger “amazing” till alla förslag. Det här låter som musik som spelas i väntrum, i en reklam för pensionssparande eller inför Coachella bland folk som inte förstår det problematiska i att appropriera nordamerikansk ursprungskultur.
Mumford & Sons har gjort en oinspirerande skiva som beskrivs som storslaget elektroniskt arenasound, och det svartnar för mina ögon när jag tänker mig hur fruktansvärd långa och tråkiga deras konserter måste vara. Delta är opersonlig och utan någon djupare mening, eller såhär, musik behöver inte vara djupt och kreddigt men det behöver åtminstone beröra eller underhålla lite.
