Matthew Dear – Bunny

Sara Berg 00:00 16 Oct 2018

Man måste inte leta jättenoga för att hitta såväl Panda Bears bodypop och LA Priests drömgnäll som Joy Divisions mörker och John Maus kaos på Matthew Dears Bunny. Den är en fin samling referenser, som förvandlats till en ändå egen och bitvis riktigt bra skiva. Framför allt de tre på varandra följande spåren EchoModafinil Blues och What You Don't Know är riktigt bra. En blandning mellan en trulig Kurt Cobain i ett spökhus, glittrigt slingrande rymdeufori och en framtuffande Beck på gränsen till baktakt. Låtarna är genomgående väldigt olika sinsemellan, men inte besvärande spretiga. Tråkigast är när det blir för mycket stillastående rock och americana, eller när Tegan and Sara gör hitlistepop av två spår. Albumtiteln återkommer dessutom i två av låttitlarna, vilket är skojigt, men det är oklart om det handlar om en riktig kanin eller om det bara är ett smeknamn.

Skivbolag: 
Artist: 

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler musikrecensioner

Need for Speed - Split Vision

Under 2018 gick det inte en vecka utan att ett 80-talsdoftande svenskt släpp skulle recenseras. Hela mitt liv var tonsatt av synthar, trummaskiner och nostalgi för en tid jag inte själv har upplevt, och jag blev rätt mätt. 

Need for Speed är precis det - en svensk duo som hämtar sitt sound från 1980-talet. Men min första tveksamhet smälter ganska snart bort. Martin och Felix har en friare tolkning av soundet och riktigt starka melodier, och det är jag svag för.