King Nun - I Have Love

Patrik Forshage 07:29 13 Nov 2018

Hm, det är något här som inte känns riktigt autentiskt. King Nun är angelägna om att framstås som unga arga Twickenham-rebeller, med det finns något exakt och utstuderat i delikata popmelodier som Family Portrait och Greasy Portrait. Tempot är perfekt för en hit, men lite långsammare än ett autentiskt ungt argt band skulle spelat den. Melodierna är smarta och perfekt avvägda  i verser, bryggor och refränger - hur många unga arga band känner du som inte tappar bort åtminstone någotdera på sin debut-EP? Sologitarren är fantasifull och  hypersnabb, och sångaren är gulligare, kärvänligare och samtidigt tonårsfarligare i balanserandet mellan arrogans och sammanbrott än till och med Julian Casablancas någonsin klarat. 

Får vi stryk om vi påstår att King Nun är en synnerligen utstuderad produkt, om vi samtidigt slår fast att den alls inte är oäven?

 
Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler musikrecensioner

Chemtrails - Cuckoo Spit EP

När jag bodde i USA (japp, här kommer det igen..!) så hörde jag bandet Julia Brown (inte att förväxlas med artisten med samma namn) för första gången. Det var min soon to be-pojkvän som skickade låten Library till mig och jag tänkte: ingenting i världshistorien kommer någonsin slå det här. Det är svårt att förklara varför, och jag är ganska säker på att ca ingen annan känner så för dem.

Nord & Syd - 80%

För fem år sedan debuterade Nord & Syd med den kritikerrosade plattan Som en människa och nu är de äntligen tillbaka med nytt material. Om du undrar varför det dröjt så lång tid med att följa upp succén så beror det på följande: bandmedlemmarna har skaffat fem barn, haft två diskbråck, flyttat sex gånger, inlett nya relationer och bytt jobb ca tio gånger.

Jag blir utbränd av att läsa det.

Jonas Bergsten - Varm vidrig sommar

På sitt andra album fortsätter Jonas Bergsten sjunga välbalanserad och skevt fraserad vispop med privata livsiakttagelser och stadig lokalförankring i Umeå i såväl texter som Annika Norlin-duett. Deras Minnet kanske väljer bort det dåliga är ett av flera utmärkta spår, intill den spröda Säg nånting som gör att jag kan och den politiskt förtvivlade Fiender. Men hur sympatiskt och trevligt det än är blir det aldrig angeläget.