På sitt andra album breddar den brittiska soulsångerskan sitt musikaliska perspektiv mer än tidigare och blandar sitt moderna soul- och r’n’b-sound med bland annat jazziga influenser. När Jorja Smith debuterade för fem år sedan med Lost & Found nålade hon fast sig som en av de starkast lysande stjärnorna på den brittiska musikkartan. Men uppföljaren Falling or Flying känns inte lika självklar och Smith blir något stillastående.
Det är ett mognare sound än debuten, inte konstigt då det varit under produktion i ett halvt decennium. Artistens raspiga röst berör som alltid på det sättet som man bortskämt blivit van vid och albumet gör ett bra jobb med att visa upp vilken skicklig sångerska hon är. Texterna är centrerade kring olika typer av relationer som med artisten själv, hennes vänner och kärleksuppbrott. Broken is the man är en låt som går in i just komplexiteten av kärleksrelationer och ett praktexempel på vilken nyanserad och skicklig berättare Smith är.
Det är ett relativt långt projekt med hela 16 låtar och i ärlighetens namn känns det också något långrandigt. Artisten hade vunnit på att hålla ett rappare tempo, framför allt under albumets mittsektion. I stället dribblas guldkorn som Greatest gift med Lila Iké eller elektriska Little Things bort i mängden låtar som känns som utfyllnad på plattan.
Tyvärr tar albumet inte riktigt fart under de första lyssningarna. Inget sticker direkt ut och allt känns ganska likgiltigt, vilket är synd, för när Smith är som bäst lyckas hon beröra som soulgiganterna gör. Ibland är hon uppe och tricksar bland de högsta av bergstopparna, som på vackra What if my heart beats faster?. Men allt för ofta går albumet för länge på autopilot och riskerar försvinna helt från musikradarn.
