Det är lyxigt med introlåtar. Ett helt spår tillägnat min första lyssning. För så är det ju – sällan kvalar de där enstaka minuterna, ofta instrumentala, in på spellistan. Dit når bara i snitt topp tre bästa låtarna från ett album. Men introt fyller en annan funktion. Utöver att det sätter ribban, sätter det en stämning.
I Intro kastas jag in i punkiga trummor, halva tonsteg och flera elgitarrer. Gula Blend släpper sitt andra album Allt har hänt och det låter lovande. Efter halva låten börjar ett par woah-stämmor långt bak i ljudbilden, och även om det får Intro att övergå till någon slags reklamvinjett håller melodierna. Oavsett referensramar lovar de sex bandmedlemmarna mig kaos och tempo.
Vidare ned kommer Allt trillar, Staten, En tjusig kväll och Allt har hänt som alla skriker livescen. De är både hopp-vänliga och enkla att sjunga med i. Soundet är blandat rock-punk och rösterna är sådär vädjande, och påminner stundtals om en ung Jakob Hellman. Lite oberäknelig och toppen.
Helt hel sticker ut. Den är lite konstig, med retsam sång och såvitt jag kan urskilja en text om ett tveksamt förhållande med tveksamt slut. Catchy!
Skivan har också mer indie-spår. Och för den som inte befinner sig på ett svettigt dansgolv – eller kanske i power position framför spegeln – är det kanske dessa som ljudsätter vardagen. Här har vi Kännas tomt och Hemma hos dig till exempel. Även de osar hjärtesorg, och vid en närmare lyssning tycks de flesta låtarnas lyrik ligga under samma tema. Man borde kunna stava upp texterna efter varandra och få en novell till helgläsning.
Sammantaget är det enhetligt, men något repetitivt. Men Gula Blend skriver musik som gör sig som bäst inför publik, med uppbackning på sång från en tonårskör. Ju enklare att lära sig låten, desto snabbare går det att sjunga med!
