Frankie Cosmos - Close It Quietly

Tina Rosenfink 00:00 4 Sep 2019

Att Frankie Cosmo har ett eget och unikt sound är ingen nyhet. Och att den ljusa sången, synthiga poppen och ängsliga lyriken bidragit till framgången är en självklarhet. Men vart går gränsen mellan personlig stil och upprepning?

"Close It Quietly is a continual reframing of the known. It's like giving yourself a haircut or rearranging your room. You know your hair. You know your room. Here's the same hair, the same room, seen again as something new” berättar sångerska Greta Kline i pressmeddelandet till den 21 spår långa skivan. Ett par låtar sticker ut och de blir omedelbara favoriter, men utöver det känns Close It Quietly som en enda lång låt. Det är en mysig låt så det gör inte så mycket att den är 39:40 minuter lång men trots det bubblar en liten irritation i mig.  Jag känner mig som den där mentorn eller tränaren på film som säger klyschor i stil med “du kastar bort din talang” eller “du måste våga för att vinna”. 

Men det som sårar (nåja) mig mest är bandets egna insikt. De vet att Close It Quietly är en variation på tidigare släpp. Frankie Cosmos har vaggats in i en falsk trygghet av att ett tidigare lyckat koncept kommer hålla för alltid. Albumet är ett skuggjag från tidigare utgåvor, där andra Frankie Cosmos-skivor framstår som original i jämförelse med den här svagare kopian. 

Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner

Whitney - Candid

Hyllade duon Whitney släpper coveralbumet Candid mitt i den blåsiga sommaren. Det är en samling med tio låtar från bland andra Kelela, David Byrne, John Denver och The Roches. Att släppa coverskiva, eller covers generellt, är ett så fint sätt att ge lite nytt liv åt äldre verk. Eller äldre behöver de nödvändigtvis inte vara, det räcker nog bara med att tycka om låtarna.

Alanis Morissette - Such Pretty Forks in the Road

Such Pretty Forks In The Road är en grundlig genomgång av Alanis Morissette sinnestillstånd, där hon pratar om obekväma ämnen som psykisk ohälsa, missbruk och sexuellt våld. Men i samband med hennes mjuka framtoning är inte musiken avskräckande utan grundar sig ur ett tryggt perspektiv. Morissette är som en tröstande jourtjej som vet precis vad hon ska säga för att trösta och stärka. Det är berörande och mysigt i allt sitt mörker.