[I]Klinkevals[/I] är inget annat än en dansk success-story. Boken Klinkevals, den första i en trilogi, har sålt i mer än 250 000 exemplar i sitt hemland. Och den nu Sverigeaktuella filmatiseringen har redan fått en uppföljare i Danmark.
Böckerna, och filmen, följer den unga handlingskraftiga Juliane Jensen i 1880-talets Christianshavn. En envis och stark kvinna som inte låter sig hindras av de små och stora katastrofer som hon drabbas av. När hennes make hamnar på sinnessjukhus lyckas hon ensam försörja barnen, när arbetslösheten hotar tjusar hon kvarterets slaktare så han ger henne jobb och när hon träffar den flörtige socialisten Otto inleder hon ett förhållande med honom medan äkta mannen ligger kvar på hispan.
Tempot är högt och tyvärr lider [I]Klinkevals[/I] av ett vanligt problem som uppstår när bok görs till film, filmskaparna gör sig inte fria från förlagan och den färdiga filmen blir mest en best of-samling med höjdpunkterna från boken, nästan helt utan, den för trovärdigheten så viktiga, fördjupningen av karaktärerna.
Replikerna är dessutom skrivna på såpamanér med 100% tydlighet som mål och någon tid till antydningar eller nyanser finns inte.
Filmens ambitioner att försöka blanda romantik med en rejäl portion socialrealism och facklig kamp fullföljs inte heller. Klinkevals bär i stället på en tydlig air av kostymfilm och kulissartade miljöer. Lägg till det syntbaserad filmmusik som då och då väller in och effektivt dödar all känsla på duken.
Att filmen trots detta överlever beror helt och hållet på skådespeleriet Mette Lisby kämpar med viss framgång med att vara sådär stark och levande som Juliane är i manuset, och Pelle Koppel passar utmärkt som "den mörke mannen med ungerskt påbrå" som förför Juliane i några ovanligt explicita kärleksscener. Trots dessa hedervärda insatser så blir ändå [I]Klinkevals[/I] för kompakt, skissartad och banal för att kunna rekommenderas ens till hängivna älskare av Harlekinromaner.Klinkevals
Skådespelare:
Regi:
