Hur många drömska debutskivor med sångerskor som hävdar att de är inspirerade av Rickie Lee Jones och Joni Mitchell ska vi behöva genomlida? Kan ingen förklara för alla dessa aspirerande vokalissor att deras förebilders storhet ligger i ett utpräglat egensinne och oberäknelighet, inte i högsta betyg från Adolf Fredriks musikskola? Kan ingen förklara för skivbolagen att deras princip "Åtminstone-en
(MNW)
Prime SthGöteborgska Hardcore Superstar sjunger om limousiner och drömmer om att bli nästa svenska stora exportframgång efter Volvo och Abba. Stockholmarna Prime Sth, som bosatt sig i Los Angeles, slåss inte mot biltillverkare utan nöjer sig med att konkurrera på den musikaliska exportmarknaden. Banden har två saker gemensamt. Båda banden har klara möjligheter att leva upp till sina framgångsdrömmar, och i |
EldkvarnLita aldrig på någon över 30. När de första spåren har passerats och det verkar som om 30-årsjubilerande Eldkvarn har blivit mer än lovligt Ulf Lundell- och Bob Dylan-gubbiga bränner det plötsligt till. Efter den pratigt lunkande inledningen får Plura en steelguitar, en fuzzbox, en CD-box med gammal blues, ett munspel och minst en New York-resa i 50-årspresent. Det räcker för att inspirera till ys |
Papa Dee"You can bump'n'grind" menar Papa Dee på sin illa valda cover av Marc Bolans [I]Children of the Revolution[/I], men där har han fel. För Papa Wahlgren fegar som vanligt ur och framkallar inga spontana kroppsrörelser. Dub? Inte i närheten. Ragga? Knappast. Dancehall? För syskonavdelningen på dagis i så fall.
[I]The Man Who Couldn't Say No[/I] är en skiva som anpassats för en UB40-publik som vid |
PopiumI Sverige är Popium och dess medlemmar totalt okända, men i Norge är bandet från Bergen ett veritabelt All star team. Visserligen är det här Popiums debutskiva, men medlemmarna med rötter i pop, glamrock, death metal, synth och punk har samlat på sig minst tre norska Grammys i Pogo Pops, Savoy och Barbie Bones.
Efter att Kings of Convenience har öppnat upp för norsk pop är det dags för Popium |
Freddie WadlingFreddie Wadling har en röst och en känsla som gör att han skulle kunna ge ut en köpvärd skiva med insjungningar av telefonkatalogen, men det gör han inte. Tillsammans med Johan Kugelberg ägnar han sig sedan ett par år åt att spela in sånger ur den svenska musikhistorien, sånger som är angelägna och som förtjänar att upptäckas och återupptäckas.
På TV har vi kunnat se honom tolka Sven-Ingvars och |
Stefan SundströmFöre arbetet med den här skivan kände Stefan Sundström att det inte fanns fler låtar att skriva, att han borde dra sig tillbaka och hugga ved och softa i stället. Av någon outgrundlig anledning ändrade han sig. [I]Fisk i en skål[/I] visar att Stefan verkligen inte hade fler låtar att skriva, och det borde någon i hans krets berättat för honom. Om han inte längre har någon sambo, som texterna mer ä |
