Varenda Van Morrison-skiva de senaste femton åren har hyllats som en återgång till piggare dagar. Av någon enstaka recensent per skiva, den recensent som just den gången drunknat i minnen av hur den rundhyllte surkarten en gång vräkte ur sig den kaxigaste rhythm-'n'blues och den smartaste blåögda soul en irländare någonsin hasplat ur sig. Eller blivit nostalgisk över hans filosofiska och religiösa
Blue Note/Capitol
Cassandra WilsonSjälvklart måste en sångerska kunna unna sig att luta sig tillbaka ibland i sin karriär. På sin fjortonde soloskiva plockar Cassandra Wilson rutinmässigt ett par standards av Sting och Dylan, ett par udda val från andra musikstilar, Muddy Waters [I]Honey Bee[/I] och Willie Nelsons [I]Crazy[/I], och sätter bandet i arbete med sparsmakade och rätt fantasilösa arrangemang -- inte för komplicerat, gub |
Madlib
Hiphopens kopplingar till jazzen, och i synnerhet hiphopens kopplingar till Blue Note, är en komplicerad affär.
Blue Notes skapare, exiltyskarna Alfred Lions och Francis Wolf, kunde vid grundandet 1939 i New York knappast ha föreställt sig vad som skulle följa i etikettens kölvatten. Vare sig man ser till den dignande