Först Ella Lemhagens underskattade Drömprinsen, därefter Ingela Magners Selma och Johanna - en roadmovie och nu Christina Olofsons Sanning eller konsekvens. Plötsligt är det inte bara "den manlige regissören i kortbyxor", som en väninna så träffsäkert formulerade det, på biograferna. Plötsligt syns nu också tjejerna, och inte i sentimentala återblickar utan mitt i samtiden. Och dessutom är det bra
Suzanne Reuter m fl
Ogifta par - en film som skiljer sigNär Lorry dök upp i den svenska televisionen var det för mig det första beviset mot min tes att det aldrig, aldrig skulle komma någon eller något som matchar HasseåTage. Lorry bröt ny mark med sin humor, den var djärv, skruvad och inte helt rumsren. Så fick de också en och annan befängd radionämndsanmälning över sig.
Det var naturligtvis en kollektiv insats, där skådespelare, regissör och manusfö |
