Stephen Frears klev för tretton år sedan fram som 80-talets förste Londonskildrare. I [I]Min sköna tvättomat[/I] och [I]Sammy and Rosie Get Laid[/I] berättade han med lätt hand om mänskliga förhållanden under järnladyn Thatchers regim. Frears var en man i tiden, nära gatan, en man med visioner.
Nu spelar han på de stora grabbarnas planhalva och det var länge sedan han gjorde någonting av större
