Så var den då äntligen här, Richard Hoberts sjunde och sista film i sviten om de dödliga synderna. Äntligen för de som med fradga i mungiporna genom åren kunnat se fram mot nya äventyr med den unga Catti (Camilla Lundén) och hennes något äldre man Mikael (Göran Stangertz). Äntligen för de som tycker att Richard Hoberts serie är något av det mest överskattade som producerats inom svensk film under
Camilla Lundén
Där regnbågen slutarPernilla August. Det går rimligen inte att börja den här recensionen på något annat sätt. För även om jag inte vill tillskriva en enda skådespelare en films kvalitet, så hände något alldeles speciellt med [I]Spring för livet[/I], den fjärde och hittills bästa filmen i Richard Hoberts svit om de sju dödssynderna, när han plockade in Lena Endre i den filmen. Visst var det något så ovanligt som en sa |
ÖgatDetta är Hoberts femte film om Mikael, Catti och de andra, och det hela börjar så sakteliga utveckla sig till en dramaserie där huvudpersonerna känns som gamla bekanta. O nej, där kommer den gamla proggdinosaurien igen, tänker jag exemplevis när Stangertz kommer släpandes. Desto roligare då att återknyta bekantskapen med Lena Endres sjuksköterska från Spring för livet. Hon har nu träffat sin drömp |
Spring för livetJag gissar på likgiltighet den här gången. Richard Hoberts fjärde fristående film i sviten om de sju dödssynderna bär kanske snarare något av honnörsorden civilkurage eller mod, men motsatsen till detta torde vara likgiltighet. Och gissar, ja det gör jag eftersom hemlighetsfulle Hobert valt att tiga i ärendet. Julen 1999, när alla sju filmerna ska vara färdigställda - då plockar han fram facit ur |
