Man skulle kunna säga att Tom Hanks verkligen har en film på gång, under cirka 15 minuter. Sedan plattas historien, karaktärerna, konflikterna ut till en äkt-amerikansk mainstream-smet av den värre sorten och återstoden av filmen blir till ett långdraget lidande.
Tom Hanks ängslas över att vi inte riktigt skall hänga med, begripa, förstå (och vi pratar inte direkt om en Tarkovskij-intrig...) och
