Svenska Wolfpacks andra platta jobbar konsekvent vidare i samma bistra, brutala anda som på debuten. De stenhårda tonerna, någonstans i gränslandet mellan Discharge och Motörhead, i kombination med Jonssons ytterst aggressiva hatsång blir till en relativt effektfull adrenalinhöjare i måttliga doser. Att köra plattans samtliga 13 spår efter varandra skapar dock en viss övermättnad.
Wolfpack
A new dawn fades"Är detta konst?", frågar sig en av tecknaren Joakim Lindegrensbisarra figurer konfunderat i en serie, samtidigt som han betraktar en högmed mänskligt träck. Samma fråga ställer sig säkert en och annan i samhället välanpassad person när de läser Linköpingsbandet Wolfpackstexter, vilka följer med plattan. Så här lyder texten till Soul on fire:"I can't sleep, i can't eat.Walk my street, feel the bea |
