Oj, en soloplatta från en trummis. Det är inte utan att det skapar en något förutfattad mening om denna skivas eventuella kvaliteter. Bjork, tidigare i namnkunniga Kyuss, numera i nästan lika stora Fu Manchu, bjuder oss tolv spår med högst varierande anslag. Somligt känns bara som trött, introvert navelskåderi i samma anda som en eventuell John Bonham solo 1973 skulle ha förmedlat, medan ett par s
Brant Bjork
JalamantaOj, en soloplatta från en trummis. Det är inte utan att det skapar en något förutfattad mening om denna skivas eventuella kvaliteter. Bjork, tidigare i namnkunniga Kyuss, numera i nästan lika stora Fu Manchu, bjuder oss tolv spår med högst varierande anslag. Somligt känns bara som trött, introvert navelskåderi i samma anda som en eventuell John Bonham solo 1973 skulle ha förmedlat, medan ett par s |