Förutom att posera som en blåsfisk med överdimensionerat käkben som fått allergisk reaktion mot champagne jagade jag nakna män som bar runt kanapéer och faghagade mig som aldrig förr på Make Up Stores 15-årsjubileum. Pressade deras make up-artister på hemligheter och om de "verkligen bara använder Make Up Store". Min uppenbarelse - så angenäm. Smidig, lättsam, allt vad de säger.
Mitt armkrokssällskap för kvällen var Daniella Johnsson, jämte Tony Zoulias Sveriges absolut bästa dj. Det kändes som att vi var på väg till jobbet på gatuhörnet - if you catch my drift - när vi sju på kvällen stolpade runt på strippskor. Och hon i sin rosa pälsväst som får mig att tänka på Natalie Portman i Closer.
Visningen var oväntat påkostad. De hade rippat McQueen som ni ser på min "borde skaffa en systemkamera"-bild, men med värdighet.
De hade säkert ringt in hundra modeller, det var inga snåla ombyten här. Älvorna får väl vara en flirt med Victoria's Secret och de uppförde sig accordingly. Kåta och glada, skulle jag beskriva dem. Jag stod och log storögt tillbaka. Fanns ett stämningsdirektiv uppskrivet på ett plakat backstage för älvorna var det "It's hard to be humble when you're gorgeous".
Kudos till att de hade så brett utseendespektrum bland modellerna. Två tjejer som jag känner igen från Fame Factory eller liknande återvändsgränd skrek högt varje gång någon av modellerna visade tecken på att vara människor. Flera av modellerna stoltserade med orakade ben, omfångsrika lår och midjor och gropar här och var.
Det uppstod en situation när jag såg Chloe Schuterman stå ett par meter ifrån mig. Jag frös till med ett psykleende, kände mina läppar skaka och tänkte ut säkert tusen meningar att säga till henne innan jag insåg att jag blir inspärrad om jag inte backar därifrån. Vilket jag gjorde. Långsamt, med blicken oavvänt fäst på stackarn. Men fan, vad man älskar den där Chloe.
