Är helt slut, vet inte riktigt vad det är med mig. Förmodligen den antieffekt som fyra koppar kaffe på två möten kan ha på en, två möten som fått hjulen uppe i hjärnan att gå fruktansvärt fort av alla toner och ord den spottar ut i form av låtar och texter. Vi har pratat om projekt som sträcker sig flera år framöver i många länder, eggat varandra med coola idéer och storhetsvansinne. Sedan landar det på papper och ser ut som telefonbokskludd. Man kan egentligen inte kludda i telefonböcker längre, de ligger aldrig där de ska. Vi blir färre och färre, vi som arbetar med papepr och penna känns det som, och jag hade aldrig ens tänkt på att vänsterhänta riskerar att kladda ut bläcket när de skriver och därför inte kan använda reservoirpenna som jag.
Jag tror jag ska ut och springa, då är det i alla fall bara min kropp som jobbar, och mina öron som lyssnar på Filip & Fredrik. Har inte hunnit tvätta träningskläderna sen jag sprang i förrgår, men det är väl knappast någon som stannar mig för att lukta på mig, eller? Det är väl ändå inte normalt.
Jag brukar ha mintgröna raybans på mig när jag springer, det får mig att känna mig lite som rockstjärna.
P
