Jag har en hatt som bl.a. pryder mitt skivomslag, som min far köpte på Fredsgatan 1939 och som jag övertog för ungefär ett år sedan. Den kommer jag aldrig göra mig av med. Däremot hade jag en hatt innan den som satt på i ca. 5 år som jag inhandlade på Hattbaren på Söder 2006, när hattar var ett ovanligt fenomen i storstadsruset. Den var ursprungligen till en date jag hade som innehöll snöfall, en röd ros och en Charlie Chaplin-film och från den dagen, it stayed on. Tillsammans genomgick vi processen när jag skrev låtarna till min skiva, min bok och till och med när jag och Elsa gifte oss. Nu har den legat vissnad och tom ett bra tag, så jag bestämde mig att donera den till en insamling till förmån för Världens Barn (uppdaterar er om den lite senare). Det var med en klump i halsen vi skiljdes åt hatten och jag. Kanske var det dumt? Överilat? Kanske det blir jag som köper den. Då ser jag det i alla fall som en legitim donation. Som jag dessutom kan göra om.
P
