Ni ser dörren längst bort till höger? Klart ni gör. "Oliver" som bor där (som jag sätter inom citationstecken eftersom han för mig varit fullständigt anonym i ett helt halvår då jag bara lyckats få en glimt av honom tre-fyra gånger när han fladdrat förbi utanför mitt rum i sina fotriktiga skor och sin ergonomiska ryggsäck påväg till kanske karate practice eller Gears of War-LAN) har tydligen hyrt ut sitt rum till någon annan person.
Någon annan-personen har jag hittills träffat fyra gånger och han har vid samtliga fyra tillfällen varit VÄLDIGT ledigt klädd, dvs barfota, oerhört uppknäppt prasselskjorta och håliga mjukisbyxor. Om det kan vi förstås diskutera men det är egentligen ganska oviktigt. Vad som är viktigt, eller vad jag i alla fall känner att jag måste skriva av mig om, är att den här människan VID SAMTLIGA FYRA TILLFÄLLEN gått omkring med pistagenötter i sin vänstra skålformade hand. Jag FÖRMODAR att vi har utväxlat de normala "hej vad heter du vad pluggar du vart kommer du ifrån" men jag minns ingenting för jag har ENBART kunnat fokusera på hur han skalar de där pistagenötterna och tuggar och smular och smackar och njuter.
Som man bäddar får man fanimej ligga. Vill pistagemänniskan spela sjuk med mig ska han få se på sjuk. Jag är väldigt exalterad över det här. Jag måste... inte HÄMNAS kanske, för han har ju egentligen inte gjort mig illa, men detta konstanta pistageätande är givetvis långt ifrån helt jävla normalt och när såna här sinnessjuka saker uppstår i vardagen ligger det liksom i min natur att slå tillbaka med samma mynt.
Frågan är bara vad jag ska göra som kan få den här pistagemänniskan att undra i vilket dårhus han har hamnat. Förslag mottages tacksamt annars får jag be att återkomma senare med något RIKTIGT crazy.
