Varje gång jag sitter på tunnelbanan och stirrar ner i min jävla iPhone och någon gammal tant sätter sig mitt emot, känner jag mig som en obstinat trettonåring. Jag känner hennes förakt, nej hennes HAT mot dagens förlorade ungdom, jag känner att hon känner att det fanimej var bättre förr, innan iPhones och trams.
Det känns som att hon sitter och dömer mig, slaktar mig i sina tankar. Det känns som att jag befinner mig i den där tobaks- och tuggummidoftande åldern, när man har baggy jeans, ögon under stripig lugg, akne PRECIS överallt, öronen i en ”freestyle”. Hon synar mig från topp till tå, äcklat, tänker att jag knarkar, att mitt rum är fullt av snowboards, skateboards, colaflaskor, tevespel, udda dammiga tubsockor, äppelskruttar, smutsiga kallingar, delar av en moped, ”lyxrunkade” kondomer, knöggliga skolböcker, odiskade tallrikar, undangömda snusprillor, Moore Magazine.
Jag vill titta upp från min iPhone, böja mig fram mot tant, titta henne i ögonen och vänligt men väldigt tydligt förklara för henne att det där är JÄVLIGT stereotypa föreställningar och att jag faktiskt fyller 26 snart och att jag i min ungdom varken skejtade, åt äpplen, ägde en moppe, lyxrunkade eller prenumererade på Moore Magazine. Att jag ju för helvete bar slipover och lyssnade på Savage Garden, att jag var en ordningssam liten jävla kuf, att min OCD aldrig skulle tillåta en enda liten pinal på golvet för då skulle hela min lilla feng shui-tillvaro rasa samman FULLSTÄNDIGT, och bara för att jag råkar sitta mitt emot dig på tunnelbanan år tvåtusentolv och läsa nyheter på mobilen så har du INGEN som helst rätt i att sitta där med dina nedlåtande tankar och förutfattande meningar.
Men så gör jag ju aldrig. Ställa till med en jävla scen på tunnelbanan. Skrika och gorma mot en tant, så gör man inte. Så jag sitter fortsatt nedgrävd i min iPhone. Läser nyheter. Nåt om Carin Jämtin igen. Jag suckar, skakar på huvudet, tittar upp, möter tants blick, hon suckar, skakar på huvudet, reser sig och kliver av vid Östermalmstorg. Ska väl gå och fönstershoppa utanför Svenskt Tenn, förstås. Käka landgång på NK. Ta 47an till Waldermarsudde och Thielska Galleriet. Käka ytterligare en landgång på NK. Åka hem till radhuset och kolla på Minnenas television. Äta sju sorters kakor. Spela bridge. Ta en landgång. Kanske lite Minnenas television på det. Landgång. Tantjävel.
