”Så ful och mager modell” stod det en dag på en skylt bredvid en reklamaffisch på Gisele Bündchen. Expressen kunde snabbt avslöja att skyltmarodören inte var någon annan än en vit, kränkt man. 66 år gamle asfaltsläggaren Jan-Eric dessutom. Han spottar ur sig:
” I mina ögon blir en sådan här mager modell ful. Hennes lår är exempelvis helt insjunkna. Jag har alltid gillat lite fylligare damer”
Sjukt! Typiskt vita kränkta män på toppen av samhällspyramiden som pissar ner på kvinnor från sin priviligierade guldtron. Först Karl Johan Karlsson och hans mulliga kvinnor. Nu detta! Aldrig tar det slut! Vill Expressen att ni ska tänka. Tänker hela Twitter. Tänker bloggare på Nöjesguiden.
Kan man råka tänka, om man vägrar att blanda in dimensionen klass i sin feministiska analys. Det är givetvis skillnad på vita män och vita män. Det är inte samma sak om en 30-årig krönikör i GT skriver oupplyst om kvinnoideal för en större svensk tidning och om en asfaltsläggare över pensionsåldern gör detsamma. Precis som Karl Johan Karlsson är syftet också, i all sin plumphet, gott. Han är orolig för sina barnbarn. Orolig för hur orimliga kroppsideal ska påverka en ny generation flickor som ska bli vuxna. Absolut, det är inte den hetaste feministiska analysen, det håller jag verkligen med om. Alla har rätt att se ut hur som helst. Men det är inte precis heller så att folk blir förbannade av videos av den här typen när de sprids på nätet och som ju förmedlar exakt samma budskap om än i en smartare inramning.
Vad är egentligen skillnaden på Jan-Erics lilla skylt och samma nedsprayade affisch runtom i Sverige som det står ”krossa patriarkatet” eller ”sexistsvin” på. Vad beror skillnaden i budskap och innehåll på? Här är två förslag. Beror det på:
1) Hur feministiskt medveten man är vilket beror på ens livssituation, ålder, ekonomi, tid och med andra ord materiella tillgångar nog att förkovra sig och nätverk till personer som vill och kan upplysa en om frågor såsom kvinnlig frigörelse och allas rätt att se ut hur de vill?
eller
2) Att de som sprayar är goda och Jan-Eric är en ond vit man som bara vill förstöra?
Lutar ni som jag mot ettan håller ni också med om att de sanslösa reaktionerna på Twitter och i bloggar bara handlar om ogenomtänkt, självgott klassförakt. Det handlar inte om folk som faktiskt vill upplysa och lära. Det handlar om att nästan aktivt missförstå, för att det känns så bra att få pressa till ännu en sexist. Även om det helt förstör för saken. För ingen kan väl tro att de fångar upp Jan-Eric i kampen på detta sätt? Eller?