Foto: Martin Brunn.
”Det är egentligen för jävligt att vara skådis. Jobben blir färre, dagarna längre, och jobben blir sämre betalda. Men emellanåt kommer något roligt jobb som gör att det ändå är värt det.”
Min bekanta sitter mitt emot mig under Göteborgs filmfestival, suckar och blinkar långsamt när han tänker på hur det hela ska gå ihop. Jag kan inte riktigt säga något som hjälper. Kan inte fixa fram auditions, jobb eller betala hans räkningar. Efter jättemånga år i branschen blir det ändå inte bättre. Hur många tusentals timmar han än fortsätter repa, söka pengar, jobba.
Jo, jag vet. Det inte är något ”nytt” att många yrkesverksamma kulturarbetare har urusla arbetsvillkor. Löner och pensioner suger. Ofrivillig frilans är mer regel än undantag. Och att göra något gratis, för att ”det är bra för ditt varumärke”, känner nog de flesta musiker, journalister, illustratörer, skådisar och dj:s igen. Samtidigt finns det, bortom konst-sfären, en syn på att kulturarbetare är otacksamma bidragstagare. Slackers. Det är för mycket flum i kulturpolitiken! Färre ska vara bidragsberoende! När debatterna om till exempel kulturtidsskrifterna eller friteatrarnas framtid rasar är utgångspunkten nästan alltid: bidrag.
Testa att vara lite tacksamma i stället. För de verkliga bidragsgivarna är varken staten eller kommunen. De verkliga bidragsgivarna är kulturarbetarna. De syresätter den svenska kulturen underifrån med tid, slit, energi och projektansökningar in absurdum. Hur många tusenlappar staten än pungar ut med, får de alltid tillbaka mycket mer. Konstnärer och teaterfolk förväntas tycka att det är okej att leva på existensminimum, bara för att de brinner för sina jobb. Ganska likt den tyvärr vanliga synen på sjuksköterskeyrket, det ses mer som ett kall än ett yrke, en drift omöjlig att stoppa, som därmed inte heller behöver vara speciellt lönsam.
Hej, politiker, i stat, region, kommun, (och ett speciellt hallå till dig sverige-demokrat): Vänd på begreppen ett tag! Sluta se kulturarbetare som snikna bidragstagare. Och ni andra! Köp för guds skull biljetter till några föreställningar eller utställningar bortom institutionerna på Götaplatsen. Nedan har ni fem förslag.
Bäst just nu
Hej, politiker, i stat, region, kommun, (och ett speciellt hallå till dig sverige-demokrat): Vänd på begreppen ett tag! Sluta se kulturarbetare som snikna bidragstagare. Och ni andra! Köp för guds skull biljetter till några föreställningar eller utställningar bortom institutionerna på Götaplatsen. Nedan har ni fem förslag.
Bäst just nu
1. Art Wars Sverige
Tredje våningen, Sockerbruket, pågår till den 29 mars
Det brittiska projektet Art Wars har kommer till Göteborg. 20 svenska konstnärer har med utgångspunkt i Stormtrooper-hjälmarna från Star Wars skapat varsitt konstverk. Bland annat deltar Makode Linde, Linda Spåman, Bea Szenfeld och Carl Michael von Hausswolff.
2. Galleri A-ram
Första Långgatan 16, vernissage den 1 mars
Kombinationen ramverkstad och kemtvätt hos A-ramar har alltid känts fantastisk. Nu har ägaren Amir Hezaveh även öppnat ett galleri i samma lokaler. En gång i månaden byter de utställning. I mars blir det textilkonst med konstnären Agneta Toreskog.
3. Birgitta & A Guided Tour of the Men’s Club av Carl Olof Berg
Atalante, Övre Husargatan 1, spelas den 19–20 mars.
Ett performance om maskulinitet och makt. Inspiration? Herrklubbar i Karlstad och prinsessan Birgittas husmors-
gymnastik från sextiotalet. Älskar dessa ingredienser. Berg delar för övrigt kvällen med Ida Lod som tar vid efter klockan 20.
4. Mens
Teater Tamauer på Hagateatern, spelas till den 7 mars
2014 var enligt cirka alla mensens år, och ja – det verkar som att det fortsätter. Teater Tamauer tar över stafettpinnen och gör infotainment-teater av ett ämne som börjar kännas o-tabu.
5. Nånting måste gå sönder
Filmvisning och samtal, Röda Sten konsthall, den 15 mars klockan 13
Typ alla vet att Röda Sten en söndag är skonsamt mot huvudet. Det tillsammans med en visning av Ester Martin Bergsmarks prisbelönade film med efterföljande samtal på konsthallen känns typiskt härligt. Och som om det inte vore nog, kommer det att finnas popcorn.
Stad:
Kategori:
Publicerad i tidning:
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 02, 2015.
