En Chanel-visning är en Chanel-visning. Alltid gigantisk. Ofta osubtil i sitt budskap, och lika ofta överskuggar den kläderna (låt oss erkänna att de har sett likadana ut sedan förra sekelskiftet) och väcker diverse känslor hos folk. I synnerhet den senaste, SS15-kollektionen, som slutade i en feministisk protestmarsch inspirerad av demonstrationerna i Frankrike 1968.
Gigantiska namn som Cara Delevingne, Kendall Jenner och Gisele Bündchen lyfter plakat med smått motsägelsefulla budskap: ”Tweed Is Better Than Tweet”, ”Feminism, Not Masochism”, ”He For She”. Det är inga revolutionära ord. Och visningen har inte helt oväntat fått hård kritik för att göra feminismen kommersiell, till en handelsvara, en trend som vilken som helst. Jezebel kallar den ”cynisk”. Det må vara hänt. Chanel är inget progressivt modehus, Karl Lagerfeld ingen progressiv modeskapare (förlåt, men han är 81 år, hur nyskapande kan han förväntas vara?), och jag har inte glömt när han kallade Adele ”lite för tjock”(!).
Men det måste sägas: är vi inte för all spridning av feminismens gospel, även i något urvattnad form? I en värld där betydligt fler fortfarande ser på feminismen som paria, och där de flesta aldrig har hört ordet men är i skriande behov av rörelsen, måste väl även det allra minsta feministiska ställningstagande ses som en seger?
Beyoncé ställer sig framför en enorm projektion av ordet FEMINIST på VMA:s. Emma Watson pratar om vikten av feminism inför FN. 17-åriga Malala Yousafzai vinner Nobels fredspris. I Sverige dominerar Feministiskt Initiativ en i övrigt lika delar dödstråkig som livsfarlig valrörelse. Alla dessa händelser har blivit kritiserade, på mer eller mindre goda grunder, men ibland får vi kanske vara glada för det lilla.
Vad vi måste komma ihåg är att det knappast är Chanels första visning med ett budskap. AW14-kollektionen visades upp i ett hypermodernt, hemmasnickrat varuhus, där samtliga varor var av märket Chanel. (Lite likt det Ann-Sofie Back gör på Röhsska museet i Göteborg nu, säljer kondomer och toalettpapper märkta BACK.) SS10-visningen försökte sig på något sorts ”tillbaka till naturen”-tema i en lada. Märket påstår faktiskt inte att de själva skapar trenden feminism, snarare uppmärksammar de en trend som redan existerar och försöker säga något om sin samtid.
Och om vår egen tid ser så ljus ut att till och med Karl Lagerfeld, som i samband med denna visning ändå kände sig tvungen att uttala de livsuttröttande orden ”political correctness killed everything”, kan ta in det, då finns det kanske skäl att vara hoppfull.
Men Karl, ge fan i att gå framför dina modellers feministiska demonstrationståg på catwalken. Kliv åt sidan. Det är dags nu.
HÖJDPUNKTER FRÅN CHANEL SS15
1. Oväntat, ändå, att mossgrön mocka med ens blev det material man helst av allt vill klä sig i.
2. Den värsta sortens resårade skinnjacka, vadlång skinnkjol med slits, assymetrisk axelremsväska i skinn (med knappar). Det borde inte vara snyggt. Jag vet inte varför det är så snyggt.
3. I stort behov av vida spetsbyxor. Kan den som vet var vida spetsbyxor finns att köpa (säg inte Chanel) kontakta mig?
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 09, 2014.
