Tar artificiell intelligens över arbetsmarknaden?

Jakob Stasilowicz 13:46 26 Mar 2015

studentai_typo.jpg

De kan redan skriva journalistiska texter, köra bil och diagnostisera sjukdomar. Få yrken kommer att lämnas oberörda när utvecklingen av artificiell intelligens ökar exponentiellt. Behöver dagens studenter vara oroliga för att ersättas av robotar? Jakob Stasilowicz gör en djupdykning i mänsklighetens framtid på arbetsmarknaden.

Frankfurts bokmässa brukar vara en stor men smått sömnig tillställning som ibland livas upp av ett gammalt hederligt kulturbråk eller en ny pryl som spås frälsa den ständigt undergångshotade bok- och mediebranschen. Hösten 2004 väckte däremot en smått absurd idé världens intresse. Informationsjätten Google meddelade att de hade för avsikt att scanna in och göra varje bok som någonsin skrivits tillgänglig och sökbar. Det finns uppskattningsvis 130 miljoner unika böcker i världen. År 2010 hade drygt 30 miljoner scannats in. Planen är att projektet ska ha nått sitt mål innan tiotalet når sitt slut. Syftet? Enligt Google en god gärning som ska demokratisera lärande och göra företaget till leverantör av (eller grindvakt över) all mänsklig kunskap. Men Google har även en helt annan plan.  

År 2005 besöker vetenskapshistorikern George Dyson Googles huvudkontor i Kalifornien för att hålla tal. Företaget har då precis noterats på NASDAQ-börsen och är på höjden av sin hype. Sloganen ”Don’t be evil” pryder både bolagets börsprospekt och tidningssidor runt om i världen. Dyson har tidigare hört talas om lanseringen av Google Books, som satsningen heter, och frågar nyfiket om projektet. ”Vi scannar inte böckerna så att de kan läsas av människor”, förklarar en av hans värdar. ”Vi scannar dem så de kan läsas av den artificiella intelligensen.”
Under 2015 års första vecka kliver it- och rymdentreprenören Elon Musk (PayPal, SpaceX, Tesla Motors) upp på scenen på en konferens i Puerto Rico. Ämnet för konferensen är den kommande ”intelligensexplosionen”. Han har en dryg månad tidigare skrivit en artikel på samma tema tillsammans med den ikoniska fysikern Stephen Hawking (vars filmporträtt The Theory of Everything nyligen belönades med en Oscar). Artikelns budskap är en tydlig varning: utvecklingen av fullskalig artificiell intelligens kan betyda slutet på mänskligheten. Samma varning repeteras nu på konferensen. Skypes grundare Jaan Talinn är där, liksom Googles AI-expert Shane Legg. Deltagarna tar varningen på allvar. De signerar ett öppet brev där de förbinder sig till att målet med deras AI-forskning ska vara att tjäna mänsklighetens bästa: de ska göra sitt yttersta för att undvika potentiella risker.

Är det här en samling män som oroas över scenarion misstänkt lika en prolog till den enda film Keanu Reeves skådespelarprestation når en acceptabel nivå? Ja. Ska vi andra verkligen vara oroliga över en Matrix-utveckling? Både ja och nej.
Artificiell intelligens är en bred term. I vissa fall syftar den på maskiner som på något sätt uppnått självmedvetenhet och likt människor har tankar, åsikter och självuppfattning, kanske även känslor. Ibland syftar termen på smarta system och algoritmer som kan ”tränas” till att utföra uppgifter som tidigare sågs exklusivt mänskliga, till exempel att delta (och vinna) i Jeopardy.
Vissa forskare, till exempel Googles chefsingenjör Ray Kurzweil, tror att utvecklingen av AI kommer leda till fullskalig intelligens och självmedvetenhet hos maskinerna. Något som kan medföra risker för oss människor: vem vet hur de kommer se på sina mindre intelligenta skapare? Men även om Kurzweil visar sig ha fel – han är inte okritiserad – kommer fler och fler yrken i framtiden bli ersatta av smarta system och algoritmer.

studentai_big2.jpg

2014 var året då bilar lärde sig köra själva, datorer skrev journalistiska texter, IBM:s Watson lagade mat samt diagnostiserade sjukdomar och algoritmer lärde sig kategorisera och beskriva innehållet i bilder. Få yrkesgrupper kommer lämnas oberörda av utvecklingen de kommande åren, även om fullskalig artificiell intelligens ännu är en bit bort. Hur långt vet vi däremot inte, därav Hawkings, Musks och Leggs oro.
Vad vi däremot vet är att intelligenta algoritmer blir allt bättre och datorer snabbare. En av Intels medgrundare, Gordon E. Moore, skrev 1965 en artikel med den lite okynniga rubriken ”Att klämma in fler komponenter på integrerade kretsar”. I artikeln formulerades en lag som Moore förutsåg skulle gälla i ett decennium. Nördigt formulerad lyder den att beräkningskraften hos en processor fördubblas varje år. Moores lag gällde inte endast i tio år, utan fortsätter vara lika aktuell idag. Ur ett ekonomiskt perspektiv betyder det att du för samma summa pengar nästa år kommer kunna köpa en dubbelt så snabb dator. Det innebär också att den amerikanska statens snabbaste superdator år 1996, en maskin som kostade 55 miljoner dollar att utveckla och upptog 80 procent av ytan på en tennisplan, år 2007 blev utklassad av en dator för runt 4000 kronor styck. Vilken? Playstation 3.

Denna typ av tillväxt kallas exponentiell och betyder förenklat att den är väldigt snabb. Bakterier som förökar sig (delar sig) är ett bra exempel. En bakterie delar sig och blir två inom loppet av en minut. Efter två minuter finns fyra bakterier och efter en timme cirka en miljard miljarder. Det som utmärker exponentiell tillväxt, förutom att den är kraftig, är punkten när den börjar dra ifrån och ske så snabbt att vi inte riktigt kan greppa siffrorna eller omfattningen.
MIT-forskarna Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee argumenterar i boken Den andra maskinåldern för att vi har nått den punkten. Scifi-fantasier som självkörande fordon och datorer som kan förstå språk och bild har blivit verklighet bara de senaste två, tre åren och fler fantasieggande innovationer är på horisonten. Forskarna jämför utvecklingen med den industriella revolutionen. Men i jämförelse kommer den digitala revolutionen, främst på grund av dess exponentiella tillväxt, att ske betydligt snabbare och dess samhällsomvälvande effekter bli ännu större, menar de.
– Vi är inne i en andra revolution, säger Darja Isaksson, strateg med fokus på den digitala revolutionen och grundare av prisade digitala innovationsbyrån Ziggy Creative Colony. En revolution jag tror är större än den industriella, och minst lika stor som när vi lärde oss skriva eller tänka logiskt.

Isaksson skräder inte orden när jag träffar henne. Vi sitter ironiskt nog nära en gammal jukebox som skvallrar om tiden då ljudvågor graverades in i plast istället för att konverteras till ettor och nollor som kan skickas till andra sidan planeten på mindre än ett ögonblick.
– När det gjorts genomlysningar av vad automatiseringen, alltså AI, digitalisering och robotteknik, kommer betyda har man kommit fram till att 47 procent av dagens amerikanska jobb kan automatiseras. I Sverige kan hela 53 procent av alla jobb automatiseras. Inom två decennium.
Isaksson ser en växande avgrund mellan samhällsutvecklingen, beslutsfattare inom politik och näringsliv. Det många inte insett är att det digitala inte är en enskild bransch eller fluga utan ett skifte som kommer genomsyra alla branscher och yrkesgrupper, egentligen hela samhället, menar hon.

På KTH:s center för autonoma system, robotlabbet, hittar du allt ifrån antropomorfa och vänligt sinnade skapelser till metallemmar som sticker upp ur ställningar. Detta är Christian Smiths arbetsplats där han tillbringar tiden genom att forska på robotar i hemmamiljö och allmän robot-människa-interaktion.
– Ett drömscenario som vi arbetar för är anpassningsbara robotar, menar han. En robot som kan laga en specifik bilmodell som existerar idag, men som också utan problem ska kunna laga en annan modell något år senare. Den ska kunna lära sig saker och generalisera, något vi människor än så länge är extremt mycket bättre på.

Även Smith ser stora samhällsomvälvningar runt hörnet, framförallt i automatiseringens kölvatten. Ett i tiden närliggande och tydligt exempel är transport- och kollektivtrafiknäringen. Enligt Smith kommer vi inom en snar framtid bland annat ha en helt eller delvis automatiserad kollektivtrafik och transportnäring. Redan idag har automatiserade bilar kört tusentals kilometer i vanlig trafik inom ramen för forskning, påpekar han.
Men även arbeten som intuitivt kan kännas svåra att ersätta är i farozonen. Ekonomiassistenter som sysslar med bokföring kan snart bytas ut till smarta algoritmer. Till och med journalister möter växande konkurrens, säger Smith.
– I dag skrivs sport- och ekonomibulletiner av algoritmer. Men vi är ännu inte i närheten av att göra intressanta analyser, grävande reportage eller understreckare. Det tråkiga är däremot att rutinjobben som ofta fungerar som inkörsport för unga håller på att försvinna.

Med processorkraft som ökar exponentiellt enligt Moores lag, bättre intelligenta algoritmer och de hem- och människovänliga adaptiva robotar Smith själv är med och utvecklar kan frågan om människor över huvud taget kommer behöva eller ens vilja arbeta ställas. Isaksson är inte bekymrad över en framtida brist på arbete, men andra orosmoln finns, säger hon.
– Har vi ett postkonsumtionssamhälle? Kommer vi övergå till en ökad effektivisering som ger mer fritid istället för ökad levnadsstandard? Jag tror inte det, utan snarare att vi kommer öka vår digitala konsumtion. Vi ser så mycket framsteg och utveckling så mänskliga jobb kommer nog finnas kvar. Anställningar? Inte lika säkert.

studentai_big.jpg

Produktionen av digital konsumtion har helt andra spelregler, menar Isaksson. Konsekvensen blir att det värde som skapas inte kommer att fördelas genom anställningar på det sätt som har varit kutym inom den industrialiserade världen. Ifall jobben som fungerar som inkörsport till anställningar försvinner blir ett mindre problem i sammanhanget. Vad ska man slussas in i om det inte finns några anställningar?
Jämför till exempel fotoföretaget Kodak med Instagram. Kodak hade innan konkurs över 140 000 anställda och skapade otaliga jobb genom sin distributionskedja och sina fysiska butiker. Det anrika bolaget var på sin höjd värderat till 30 miljarder dollar. Instagram, med 13 anställda, köptes år 2012 av Facebook för 1 miljard dollar. Antalet anställda var ett år efter uppköpet drygt 25 stycken. Idag, tre år senare, är bolaget värderat till 35 miljarder dollar, alltså 5 miljarder mer än enorma Kodak under sin formtopp. Detta helt utan fysisk närvaro i världen. Men vad betyder det? Kort att en liten grupp människor idag kan tjäna absurda summor genom digital teknik. Vi ser en värdekoncentration och snedfördelning av tillväxten samtidigt som levnadsstandarden generellt sett ökar. Som samhällen blir vi rikare, men rikedomarna hamnar i händerna på färre. Risken för att stora grupper i samhället, till exempel lågutbildade, hamnar utanför är alltså ännu mer verklig.
– Det behövs mer politisk diskussion grundad i forskning om var vi är på väg, menar Isaksson. Medborgarlön, det vill säga inkomstgaranti från staten, har lyfts som en möjlig lösning på problemet.

Christian Smith delar Isakssons åsikt, och inte heller han är särskilt oroad över arbetets framtid. Han påminner om att majoriteten av Sveriges befolkning för 150–200 år sedan var lantbrukare, det behövdes för att klara av matförsörjningen. Sen kom den industriella revolutionen och idag producerar vi minst lika mycket trots att inte ens en procent av befolkningen jobbar inom lantbruket. Innovation och nya jobb ersatte gamla.
– Varje effektivisering lämnar plats för innovation. Ta till exempel den kommande omvandlingen av transportsektorn. Chaufförer förlorar jobbet men plötsligt uppstår mycket billigare transporter. Vad kan vi göra med det? Den som är innovativ och kommer på nya saker har jättestora förutsättningar.

Varför skriver då världskända fysiker som Stephen Hawking och företagsledare som Elon Musk varnande artiklar om hotet från den kommande artificiella intelligensen? Och hur skulle den vara ett hot mot hela vår existens? Svaret stavas singulariteten. Tanken om en intelligensexplosion som inleds med att vi bygger en fullskalig AI kapabel att förbättra sig själv. Den första designar en ännu intelligentare AI och så vidare. Processen tros kunna leda till en intelligens och en värld långt bortom vår fattningsförmåga. Men att vi kommer utrotas av en AI är inget Smith ligger sömnlös över. 
Mer troligt är att vi istället kommer se en övergång till en alltmer automatiserad och strömlinjeformad vardag. Om någon självmedveten fullskalig AI skulle råka dyka upp på vägen fantiserar Darja Isaksson att det snarare sker genom en kod som genomgår något jämförbart med den evolution vårt DNA gick igenom för eoner sen, snarare än genom en forskare som bor i sitt labb.

Men oavsett hur framtiden ser ut kan övergången bli skakig. När tekniken tar språng måste samhället, institutioner och ledare hänga med. Vad är då smartast att utbilda sig till när de inte riktigt gör det, samtidigt som datorer och algoritmer tränger allt djupare in i våra liv? Personen som skriver algoritmerna förstås. Men även för dem som inte är förtjusta i formler och siffror kan Isaksson ge tips.
– Det bästa är att vara på rätt ställe med nyfikenhet och drivkraft, så att du hela tiden vidareutbildar dig själv. Vi har tidigare pratat om generationen med två-tre karriärer i sitt liv, men det räcker inte. En utbildning kan kanske ge dig ett första jobb, men det kommer gå väldigt snabbt. Om du tror att det plus lite kurser från arbetsgivaren ska hålla dig vid liv, då önskar jag lycka till.

För den som inte kan vänta på verklig AI

2001: A space odyssey 
Film, 1968
Stanley Kubricks ofattbart snygga epos står sig visuellt än idag. Har du letat efter en film som är en allegori över mänsklighetens historia, flummar ut i surrealistiskt kaos och innehåller en robot som blir riktigt sur? Här är den. Varning för den otålige: första repliken kommer 23 minuter in i filmen.

Neuromancer
Roman, 1984
Boken som gav upphov till cyberpunk-genren och gjorde William Gibson till den förste att plocka hem sci-fi-litteraturens hattrick: Nebula-, Philip K. Dick- och Hugo-priset. Case, en avdankad och självmordsbenägen hacker med sabbat nervsystem, blir utlovad ett botemedel i utbyte mot sina tjänster. Målet? En ofattbart kraftig AI i omloppsbana runt jorden.

Blade Runner
Film, 1982
Harrison Ford i en dystopisk sc-fi-rulle i noir-stil regisserad av Ridley Scott. Vad den inte är: en lökig hjältesaga med smöriga Star Wars-repliker. Vad den är: en snygg och tematiskt tung fundering över vad det innebär att vara människa. Baserad på Philip K. Dicks klassiska roman Do Androids Dream of Electric Sheep?

Metropolis
Stumfilm, 1927
I en avlägsen framtid finns den utopiska staden Metropolis. Livet är fantastiskt, förutom för den arbetande klassen som tvingas bo i underjorden och sköta maskinerna som får staden att fungera. Fritz Langs kultfilm är den dyraste stumfilmen som någonsin gjorts, tillika den första filmen som innehåller en robot. Sattes nyligen upp som pjäs på Stadsteatern i Stockholm. 

Battlestar Galactica
Serie, 2004–2009
Mänskligheten har hunnit fly jorden, kolonisera ett antal planeter i en annan galax, skapa intelligenta robotar, starta krig mot dessa robotar och till slut besegra dem. Men de är tillbaka. Och de tänker jaga oss tvärs över universum för att förgöra oss. Starka kvinnliga karaktärer, robotar och rymdskepp.

Stad: 
Kategori: 
Se alla artiklar om: 
Publicerad i tidning: 

Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 03, 2015.

0 Kommentera

Fler artiklar

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!