Slopad matservering, ökade bidrag samt billiga och intima konserter – det tycker arrangörerna behövs för att berika Stockholms livescen.
Ryktet om Stockholms scendöd är överdrivet – om man får tro en ny rapport från Kulturrådet. Efter att sakta ha börjat återhämta sig efter pandemin står Stockholms livescener dock fortfarande inför en hel del utmaningar. Besökarna har mindre i plånboken att röra sig med, och de statliga bidragen hänger inte med i proportion till arrangörernas ökade kostnader.
Höga hyror och klagomål från grannar får fler ställen att antingen stänga eller att etablera sig utanför tullarna. Inte minst finns det en brist på mindre och mellanstora livescener. Så vad är lösningen? Nöjesguiden har gått direkt på källan – och frågat arrangörerna själva vad de tycker behöver göras.
Eric Birath – Fasching
Eric Birath, VD för Fasching, håller med om att det behövs fler mindre scener, framförallt för mindre akter som på sin höjd drar hundra till tvåhundra besökare. Det behövs också mer nischade ställen.
– Det känns som att samlingsplatsen för olika genrer saknas idag. Om du var intresserad av indiepop så kunde du gå till Debaser en fredagkväll, och det hade varit intressant oavsett om du hört bandet eller inte, säger han.
Ett problem, säger han, är att man i Sverige måste servera mat i samband med alkoholförsäljning. Att hålla ett kök öppet är dyrt, och många bra lokaler saknar kök helt och hållet.
– Om man kollar på andra länder så är det ju musikscener lite överallt. Så har vi det inte i Sverige, och det är för att du inte kan öppna ett hål i väggen, slänga upp ett band på scen och sälja lite bärs.
Eric Birath tror att en idé är att se över Alkohollagen.
– Man skulle kunna göra något sorts undantag och få en kulturmärkning som betrodd arrangör, så att man slipper det här oket av att behöva servera mat till folk.
Andreas Blom och Gustav Bendt – Kollektivet Livet Bar & Scen
Andreas Blom och Gustav Bendt är med och driver Kollektivet Livet Bar & Scen i Stadsgårdsterminalen. De arbetar själva för att få en så stor bredd på utbudet som möjligt, men kostnaden för produktioner är densamma oavsett hur många biljetter de säljer. De tycker därför att mer behöver göras från politikernas håll.
– Vill man ha en levande kultur behövs mer resurser till den här branschen, och det måste komma uppifrån på statlig nivå. Annars kommer den att bli generisk och algoritmdriven, säger Andreas Blom.
Den som vill ha hjälp med kassan behöver manövrera en ofta både trögflytande och ineffektiv byråkrati. Andreas Blom och Gustav Bendt tror att det riskerar att slå mot bilden av Sverige som kulturland.
– Det svenska musikundret kommer ju från gräsrotsscenerna, och har vi inte de scenerna är det bara att säga goodbye, säger Gustav Bendt.
Andreas Blom har själv varit i kontakt med kulturnämnden. Han tycker att arrangörer behöver samarbeta med politikerna, och samtidigt ställa krav på att de ser över sina regelverk.
Andil Dahl – Reimersholme Hotel
Under pandemin etablerade sig Reimersholme Hotel som en mindre och intim scen i Stockholm. En av dem som driver det är Andil Dahl. Han säger att det finns fördelar med att ha en mindre scen.
– Det finns ett jättestort intresse bland mindre etablerade band att komma och spela hos oss. Sen finns det också ett intresse från publiken att komma och upptäcka nya band. Det är en fin balans och en inspirerande miljö.
Reimersholme Hotel går idag runt på egen hand. Att de har etablerat sig som en alternativ och intressant livescen har hjälpt, säger han.
– Vi söker inte bidrag längre, för de gånger vi har gjort det har vi fått avslag. Det verkar inte finnas ett intresse av att stötta oss, och då har vi fått klara oss själva.
Andil Dahl saknar själv mindre scener idag, och tycker att de större produktionerna kan vara både dyra och opersonliga.
– Det är inte så roligt att betala över 500 kronor för en biljett i en sporthall där de klämmer in flera tusen personer. Det behöver inte va så dyrt eller så himla stora arrangemang. Då hade man nog fått fler att gå spontant på konserter, säger han.
