När journalisterna begravde sitt kritiska tänkande stod Fonus beredda med spadarna, skriver Frasse Levinsson.
När man läser tidningen händer det att man stöter på rubriker av typen ”Här är kändisarna svenskarna helst vill ta en öl med”, ”Hit åker vi helst på semester” eller ”Så många vill ha en trekant med sin granne”. Artiklarna bygger ofta på opinionsundersökningar beställda av företag och är lika ofta ren gratisreklam för företagen. Eller, helt gratis är det förstås inte. Men det är billigare för företaget bakom en dejtingapp att göra en undersökning om svenskarnas sexvanor och mangla ut pressmeddelanden till varenda redaktion i landet än att köpa annonser i samtliga tidningar. Dessutom bygger det företagets trovärdighet att synas på redaktionell plats.
Därför kan det vara nyttigt för journalister att behålla sitt kritiska tänkande när de läser pressmeddelanden. Annars kan det bli som häromveckan, när flera stora medier slog fast att det inte finns människor som går långsamt. Ett påstående man hade kunnat genomskåda genom att gå ut och köpa lunch.
Nyligen snubblade jag över ett annat exempel. I januari har en rad lokalredaktioner påstått att Sverige kryllar av människor som har en hemlighet de vill ska avslöjas efter att de skakat tass med Sankte Per. ”Norrbottningarnas sista önskan: Avslöja min hemlighet när jag dör”, skriver SVT Norrbotten. ”Många sörmlänningar vill avslöja hemligheter när de dör”, skriver Eskilstuna-Kuriren. "Många skåningar har hemligheter – som ska avslöjas efter döden”, rapporterar P4 Kristianstad.
Men är det verkligen SÅ vanligt att gå och längta efter att få avslöja en hemlighet efter sin död? Läser man hur undersökningen gått till finner man anledning att tvivla. SVT Norrbotten har varit vänliga nog att publicera den informationen. Där står det att det att undersökningsföretaget Novus gjorde 4772 intervjuer, varav 216 i Norrbotten. Av de 216 personerna svarade två procent, det vill säga fyra personer, att de har en hemlighet som de vill ska avslöjas efter deras död. Förutsätter man att frågan formulerades som en ja/nej-fråga vill alltså 98 procent av norrbottningarna inte avslöja några hemligheter efter döden. (Enligt undersökningen alltså. Har man en så frapperande hemlighet att man inte vill avslöja den för sin familj förrän man vikt in hovarna kanske man hemlighåller den även för Novus). Ändå sätter SVT Norrbotten rubriken ”Norrbottningarnas sista önskan: Avslöja min hemlighet när jag dör”.
Missförståndet är inte unikt. Eskilstuna-Kuriren skriver att ”nära 5 000 sörmlänningar har en hemlighet som de vill ska avslöjas efter att de gått bort”. Det kanske låter mycket. Om man inte vet att det bor 302 599 människor i Södermanland. ”Nästan inga sörmlänningar vill avslöja hemligheter när de dör” hade varit en mer rättvisande rubrik.
Nej, här ligger en hel kennel begraven.
Läs även: Vi har ställt frågorna alla undrar över till Sveriges yngsta begravningsentreprenör
