Hon har nyckeln till internets hjärta

På en ö i Stockholms skärgård bor Sveriges enda kryptoofficer. Som nyckelbärare är Anne-Marie Eklund Löwinder en av 14 personer i världen som har en nyckel till internets innersta. 

Den ligger i ett handsnickrat etui av magnoliaträ, exakt var den förvaras säger hon inte. Men det är inte under madrassen. Sedan 2010 har internetpionjären Anne-Marie Eklund Löwinder regelbundet rest till ett datacenter på USA:s östkust för att säkerställa att vi kan surfa säkert.
– Idag räknar alla med att internet finns och funkar, men inget vet egentligen hur, säger hon.


Anne-Marie är världens enda kvinnliga kryptoofficer, invald i Internet hall of fame och även upphovet till huvudkaraktären i en deckare. Hon är lite av internetvärldens Maradona. 

Vad krävs för att bli kryptoofficer? 
– Du ska ha god kunskap om cybersäkerhet och gärna även kryptering och internet. Sen ska man vara vid sina sinnens fulla bruk och välkänd inom det lokala internetsamfundet. Bland oss nyckelbärare finns företrädare från varje kontinent.

Hur kom du in på det här med internet? 
– Jag var ganska lat i grundskolan och gymnasiet men hade lätt för att lära. Jag gillar prylar och någon sa att systemvetenskap nog skulle vara något för mig. Det här var i samma veva som internet började ta form, i början av 80-talet. Jag fascinerades av tanken att kunna kommunicera med vem som helst, hur som helst. 

Det känns som att du är bra på teknik. 
– Jag är nog mer en wannabee. Efter min examen lovade jag mig själv att jag aldrig mer skulle skriva en rad kod och det har jag heller inte gjort. Jag är mer intresserad av samband, orsak och verkan. 

Förklara det här med nyckeln till internet så enkelt som möjligt.
– Alla kryptofficerer har varsin nyckel som går till ett värdefack som innehåller smarta kort. De smarta korten används för att göra digitala nycklar och syftet med dem är att försvåra manipulering av domännamnssystemet, DNS. Kort förklarat är det en adress för att våra datorer eller smarta telefoner ska hitta rätt på nätet. Om systemet är manipulerat kan det skicka tillbaka en falsk IP-adress och då kan du hamna lite var som helst, eller så kan din mail bli avlyssnad. För att förhindra det här utvecklade man ett säkerhetstillägg, så kallad säker DNS. De krypterade nycklarna skyddar oss helt enkelt från att bli skickade till internets mörkaste vrår.

Skulle man kunna säga att du är väktare för vårt svenska internet?
– Haha! Det är sällan det bara är en person som gör något av vikt i det här sammanhanget. Det finns många olika delar som ska fungera bra för att internets infrastruktur ska fungera, men säker DNS är ett av dem.

Två gånger om året reser hon och ytterligare minst två kryptoofficerer till den lilla staden Culpeper i Virginia på USA:s östkust för att genomföra en nyckelceremoni. Via de personliga nycklarna förnyar man sen signaturerna som säkerställer systemet via en huvudnyckel. Ceremonin som i regel tar två timmar består av en säkerhetsprocedur i hundratals steg. Säkerheten är rigorös. Alla steg måste göras i exakt ordning, varje steg protokollförs och tidmarkeras. Allt sänds dessutom live för transparens. Slutmålet är det kassaskåp där pudelns kärna, kryptomaskinen och huvudnyckeln, slutligen ligger. Men vägen dit påminner osökt om Jönssonligans inbrott på cornflakesfabriken.


– Först öppnar två personer en dörr till en foajé, den öppnas med hjälp av en kod och ögonscanning. Det är bara två personer som har möjlighet att öppna. När vi kommit in genom den första dörren ska alla signera i en loggbok med exakt tidpunkt. Sen kan de personerna som släppte in oss genom första dörren öppna nästa dörr. Dörren kan inte vara öppen mer än 30 sekunder, då går larmet, säger Anne-Marie.

Fascinerande att det fortfarande behöver vara en fysisk nyckel och person för att säkerställa det här. Vad händer om du tappar nyckeln i sjön? 
– Det är faktiskt inte så dramatiskt som man kan tro. Även om någon skulle försöka tvinga av mig nyckeln så kan de inte göra så mycket med den. Inte ens jag kommer in i datacentret utan eskort. Dessutom är själva kryptomaskinerna säkrade mot våld.

Vad innebär det? 
– Om man hanterar den lite för hårdhänt eller om det blir för varmt eller kallt förstör den automatiskt allt nyckelmaterial. En gång gick inte kassaskåpet på västkusten att öppna, de fick ta dit en låssmed som ägnade nio timmar åt att borra sig in i kassaskåpet.

Om alla i kedjan har olika uppgifter, vad händer då om någon dör?
– Vi har kommit underfund med det också, ingen av oss som håller på med det här är ju purunga. Det hände faktiskt att en person gick och dog i fjol, då började vi fundera på hur vi skulle få tillbaka den personens smarta kort. Men det finns en reservlista.

Och vad händer om den där kryptomaskinen bara smälter ner till en pöl? 
– Då har man två. Allt är dubblerat.

Men om det slår ner en meteor på datacentret?
– Då får man åka till västkusten. Där finns det ett identiskt center. Och kan man inte det går det att kalla på ett annat gäng, med en annan typ av smarta kort. Då kan man starta systemet var som helst i världen.

Jag försöker hitta luckor som du märker.
– Man har tänkt på det mesta. Och i worst case scenario slutar man helt enkelt signera.

…och vad kan hända då?
– Då kan du inte lita på att vad du skriver in i webbläsaren överensstämmer med det som dyker upp på skärmen. Men det är inte att internet slutar funka, många tror det men vi kan inte stänga av internet på det sättet. 

Var bor du när du är i Culpeper?
– Holiday Inn är det som erbjuds som första val, de vill spara pengar. Men jag brukar tjata mig till ett bättre boende inne i stan.

Ofattbart. Berätta om ceremonidagen!
– Jag gillar inte att köra bil när jag är där så jag tar i regel en Uber till downtown Culpeper när jag anländer. Jag bor oftast på ett litet boutiquehotell som heter Thames In, det handlar om en natt så det tycker jag de kan offra för mig, jag har varit rätt påstridig där, haha. På morgonen innan ceremonin tycker jag om att ta en kaffe på Ravens Nest, ett fint café i närheten. Vid lunchtid får jag oftast skjuts ut till datacentret. Sen får vi hämtpizza till lunch innan ceremonin sätter igång.

När du är ute och reser, hur förvarar du nyckeln? 
– I handbagaget. 

Har du hoppat på planet från Arlanda och insett halvvägs att du glömt nyckeln?
– Nä, men det är en mardröm. Fy fasen! Vad pinsamt det skulle vara. 

Hur förvarar du den? 
– Jag har två. En är i ett bankfack och den andra är på en säker plats.


Du har inte gömt den under madrassen? 
– Haha, nä den är inlåst i säkert förvar.

Den ser ut som en riktig nyckel? 


– Ja, fast ännu sämre, tänk dig en dålig nyckel. Cirka fem centimeter lång, i plåt, tror jag. Min son såg den en gång och tyckte att den var så ful, han läste möbelsnickeri och det är han som har byggt asken i magnoliaträ till den. Urläckert!

När ceremonin är klappad och klar, går alla kryptoofficerer ut på en gemensam aw? 
– Jajamän! Det är klart vi gör. Ibland käkar vi middag tillsammans redan kvällen innan. 

Ingen som har råkat fyllesvinga med en nyckel..?
– Haha, inte när jag har varit med i alla fall.

Och ceremonin är alltid två gånger om året?
– Ja, jag avstod nu i maj men kommer åka i oktober eller november. Det blir min sista ceremoni, sen lämnar jag över min nyckel till en efterträdare. 

Hur känns det att eran är över? 
– Det känns både skönt och tråkigt. Jag tycker fortfarande att det är otroligt intressant och vi som deltar är som en stor familj. Man har lärt känna varandra över åren, alla har olika bakgrunder och är duktiga på olika saker. Regeln är att det ska vara en nyckelbärare från varje kontinent.

Kommer det bli en svensk som ersätter dig? 
– Jag tror inte det och jag tror heller inte att det blir en kvinna, men vi får se. Jag har uppmuntrat flera av mina kvinnliga kollegor att söka.

Var det några tester?
– Nej, inga tester, däremot fick jag fylla i en självdeklaration. Intyga att jag inte har problem med droger, ett kriminellt förflutet och är vid mina sinnens fulla bruk. Sen behövde två personer gå i god för mig.

Om du får bedöma din egen makt med den här nyckeln? 
– Makten är lika med noll. Ansvaret däremot. 

Vad betyder internet för dig? 
– Jag är en av Sveriges största internetkramare! Internet är jämställt i en mening, ingen behöver egentligen veta om du är kvinna, funktionsnedsatt, svart eller vad det nu kan vara. l min naiva värld har alla samma förutsättningar så länge man har ett tangentbord och det ger en frihet att gå utanför normen. Även om man aldrig är helt anonym så kan man ju fortfarande uppträda som det i vissa forum och kanske ställa de där frågorna man inte vågar ansikte mot ansikte. Det är ett otroligt verktyg för demokratisering, tycker jag. 


Vad är ditt internet golden best? 
– Sociala medier, jag är ett socialt monster. Sen älskar jag Wikipedia. Och Bredbandskollen, den var jag med och tog fram faktiskt. 

Det känns som du lackar på trögt internet? 
– Fast nu är mobilerna så bra, då går jag bara över på hot spot. Men när fibern låg nere efter stormen här ute i vintras hörde jag av mig till leverantören och frågade varför de inte hade reservkraft. Jag har fortfarande inte fått något svar.

Det är ingen slump att Rindö kommun har Sveriges snabbaste internet om ett halvår.
– Man känner ändå lite ansvar, vi är ju 1400 personer som bor här på ön. Många jobbar på distans. 

Du är den enda kvinnan som är kryptoofficer, är jag ute på hal is om jag tänker att det är en rätt mansdominerad bransch? 
– Det är mycket mansdominerat, tyvärr. När jag gick systemvetenskaplig linje var vi ungefär 50/50 tjejer och killar i klassen. Nu är det mycket sämre fördelat. Det beror nog på flera saker, men det finns rätt få kvinnliga förebilder och de är dåliga på att sälja in ämnet hos tjejer. Det finns en enorm kompetensbrist inom cybersäkerhet, att då stänga ute halva befolkningen eller missa att rekrytera kvinnor, är fruktansvärt dåligt. 

Vad var det som fick dig att säga ja till det här?
– Jag säger ja till allt, haha. Jag är hopplös, jag tycker att allt är roligt. 

Anne-Marie Eklund Löwinder har tidigare arbetat som säkerhetschef på Internetstiftelsen. Idag driver hon det egna företaget Amelsec. Hon är även en av årets sommarpratare i P1.