Det är måndag morgon när jag vaknar och slår på datorn, fortfarande i sängen. Jag går in på mejlen direkt, som vanligt, trots att det inte kan ha hänt så mycket under de sju timmar jag har sovit. Men i inkorgen, bland lite skräppost och pressutskick, ligger ett pressmeddelande som sticker ut.
Jag läser det flera gånger. Ställer mig i duschen, lägger på mascara, sätter på mig jeans och en t-shirt, hela tiden med tankarna på mejlet. Jag är helt fascinerad och tagen över vad jag har läst. Jag går iväg och sätter mig på mitt stammisfik för att jobba, men kan fortfarande inte släppa det. Jag tycker att det är så stort det jag läser.
Pressmeddelandet har rubriken ”H&M LANSERAR EXKLUSIV KOLLEKTION MED ELIN KLING PÅ DEN SVENSKA MARKNADEN”. Förstår ni överhuvudtaget storheten i detta meddelande? Ett av världens största företag inom klädindustrin lanserar en kollektion tillsammans med en modebloggerska som började sin karriär för tre år sedan på stureplan.se. Detta meddelande överväldigar mig. Jag ser de senaste åren jag har varit involverad i modevärlden passera revy. Jag minns när Sveriges första heltidsanställda modebloggerska kom och vilken stor grej det var, att kunna försörja sig på att skriva en nätdagbok. Jag minns Ebba von Sydows framgångar 2005, tack vare hennes blogg på Expressen. Jag minns när bloggare först började dyka upp front row på modevisningar och så jämför jag allt detta med modesverige idag. När det mer är regel än undantag att minst halva raden på front row pryds av modebloggare. Modebloggar som numera även kan titulera sig som designers/moderedaktörer/chefredaktörer/stylister och så vidare. Vanliga tjejer från både små och stora städer i Sverige har, tack vare nätet, fullkomligt tagit över stora delar av modesverige som det ser ut idag. Elin Kling, stureplanstjejen som jobbade på Sturecompagniet och skrev om veckans snyggaste plagg på stureplan.se, är nu ett av Sveriges största personliga varumärken och får lansera en egen kollektion tillsammans med vår stora stolthet H&M. Eller får och får, hon har jobbat sig till det. Det är nog det jag beundrar mest, hur unga kvinnor helt själva bygger upp personliga varumärken som blir starkare än företag med tiotals anställda, en tio gånger så stor budget och ett helt gäng kreativa strateger bakom sig.
Utvecklingen i modebranschen här i Sverige är fascinerande. Vad jag vet finns det inget annat land där bloggare har blivit så stort och till stor del påverkar och styr modebranschen i landet på samma sätt som i Sverige. Det är häftigt och ger framför allt mycket hopp om att drömmar faktiskt kan gå i uppfyllelse. Det faktum att Elin Klings kollektion är riktigt snygg och, om jag får gissa, kommer att sälja minst lika bra som samarbetet med Lanvin, är imponerande och banar vägen för att dessa typer av samarbeten kommer att fortsätta. Jag ser fram emot fortsatt framgångar för unga, kreativa människor och säger grattis till Elin Kling för att hon har plockat hem modebloggarnas hittills ballaste jobbuppdrag. Kollektionen består av nio plagg och två accessoarer och släpps den 3 februari i Sverige.
