Dryga två meter lång, mörk och aningen rastlös är han, även om det senare mattats något på grund av dagens långa repetitioner på Intiman.
Bor du i Malmö nu?
–Ja, vid Värnhemstorget. Våldsamma kvarter det där. Häromdagen slängde någon en läskburk genom mitt fönster! Och någon skar halsen av en annan med en avslagen flaska. Det finns ett ställe i pjäsen som heter Lilla Chicago, med prostitution, kriminalitet och laglöshet. Som Värnhem.
Ont om jobb och dåligt betalt, varför valde du skådespelar-yrket?
–Det var det enda tänkbara jobbet. Att stå på scen och möta publiken är magiskt! Som du märker är jag ganska rastlös och har svårt att sitta stilla – all den energin måste jag göra av med någonstans.
Kom du in med en gång på scenskolan?
–Nej, på fjärde försöket. Första gången trodde jag att det bara var att spela upp en scen, rakt upp och ner. Så det sprack ju såklart.
Vissa åker ju ut snabbare varje gång de försöker.
–Det är sant! Man måste komma med något nytt. Man kan inte köra samma grej som senast man sökte in. Då tänker de bara att ”Han kan ju lika gärna åka ut nu för han har inte förändrats någonting!”.
Har du mött avundsjuka på grund av dina framgångar?
–Ja, absolut. Det finns mycket avund i branschen. Det var en väldigt eftertraktad roll i Måsen som jag fick direkt efter skolan. Det är klart att det snackas. Men det är ju olika vad de letar efter. Jag råkade passa.
Som ung och lovande, tänker du ”Yeay, räkmacka”, eller ”Fan, hur ska det gå”?
–Fan, hur ska det gå. Jag oroar mig hela tiden! Jag vet ju ingenting om framtiden. Jag kan inte luta mig tillbaka och tänka: ”Ah, nu är det lugnt”. Jag sitter inte och väntar på jobb, jag försöker att tala om att jag finns, ringa, kolla runt och så.
Torsten Flinck och Johan Widerberg var också unga och lovande...
–Vad gör Johan Widerberg idag? Torsten Flinck är en begåvad skådespelare och regissör. Hade han inte börjat med knark… Nä, jag går inte samma väg som någon av dem! Jag går bort från dem!
Har det hjälpt din karriär att du var med i Måsen?
–Ja, den blev väldigt uppmärksammad. Det öppnade många dörrar. Plötsligt fick jag gå på massor av castings. Castingar, castings — vad heter det?
Castningar kanske?
–Hm, ok. Men i alla fall så fattar jag inte varför inte fler skådespelare marknadsför sig. Hur ska någon annars veta om att de finns?
Låt oss tala om dina roller: Konstsimmare. Massmördare. Utveckla!
–Två helt olika roller. Sådan är branschen, det är ytterligheter. Men Roberto Zucco borde ha börjat med konstsim, det är bra för folk med attitydproblem. Man måste jobba tillsammans i en grupp för att utföra konsterna, alla hjälper varandra.
Så nu kan du konstsimma?
–Ja, jag började träna med de andra nio i gruppen i oktober förra året. Vilken lång inspelning… Men nu är den klar!
Om jobben tryter, kommer du att göra ICA-reklam då?
–Vet inte. Man får ju mycket pengar… Kanske reklam utomlands så att ingen känner igen en. Och om man inte syns i bild.
Lite som maskeradporr…
–Ha ha, precis! Man vill ju inte att folk ska förknippa en med ett varumärke och bara: Kolla, där går ICA-mannen.
Roberto Zucco spelas den 19 september till den 5 december på Malmö Stads-teater, Intiman.
Stad:
Kategori:
