Förra veckan skrev vi om en nattklubbschef, Julia Frändfors, som fick gå efter bara två månader. Nu har det motsatta skett - Bobo Brunnberg, Debasers eldsjäl, får sluta på sin post som pressansvarig för verksamheten efter nio långa år. När vi fick hans avskedsmail i inkorgen dök frågan "varför?" direkt upp i våra huvuden.
Bobo, varför slutar du att jobba för Debaser efter nio år?
– Jag hade som sagt var gärna jobbat kvar på Debaser men på grund av en del nedskärningar har min före detta arbetsgivare gjort en del omorganisationer.
Vad menas med omorganisationer?
– Vårt flaggskepp Debaser Slussen tvingades ju i september läggas ned efter tio år och vårt sydligaste Debaser i Malmö är ute till försäljning. Allt detta påverkade naturligtvis hur storleken på truppen skulle utformas.
Om du ser tillbaka på alla år med Debaser, vad har varit den högsta toppen och lägsta dalen?
– Om jag ser tillbaka på de här åren så är ju naturligtvis Allsången på Debaser mitt Mount Everest. Sedan var det så klart minnesvärt när The Hellacopters gjorde sina sista spelningar på Debaser Medis. Det absolut tråkigaste var ju den förlorade kampen mot Sten Nordin om hur Slussen skulle utformas i framtiden. Jag hade gärna önskat att vi hade kunnat förhala hela den segslitna förhandlingen till nästa år år då vi förhoppningsvis får ett nytt styre i Stockholm.
Att Debaser Slussen tvingades stänga, och du nu tar farväl, vad innebär det för Debaser 2014?
– Jag hoppas att Debaser Strand kommer att kunna axla en del av den förlorade manteln från Debaser Slussen. Bara man är beredd på att det kommer att ta lite tid innan publiken ser det som sitt vardagsrum. Elva framgångsrika år på Karl Johans Torg suddar man inte ut över en natt. Det var en klassisk rockklubb som uppstådde i precis rätt tid och där man fick vara som man ville.
Vad tycker du saknas i stans konsert- och klubbliv?
– Tycker nog Stockholm har allt vad en storstad ska ha i form av konsert- och klubbliv. Vi är ju alltid varit bra på att hämta inspiration från stora städer, just nu är väl till exempel Berlin någon slags förebild. Jag kanske kan sakna lite mer av stora ölhallar där man skulle kunna få se ett nytt bob hund födas. Mer av ett oväntat möte som man bara råkar ramla in i. Mer spontanitet och inte så jävla trendkänsligt. Sedan skulle jag gärna önska mindre jazzklubbar och att publiken skulle orka åka ut till förorten för att ta del av kulturen. Mer ställen att åldras i utan att det blir Golden Hits av det.
Och hur tycker du att scenen mår idag jämfört med när du började bli verksam? Finns det lika många eldsjälar?
– Scenen är välrelativt välmående där man kan gå ut och se band alla dagar i veckan. De gamla eldsjälarna finns kvar och nya föds. Skillnaden är väl att man som nykomling inte får samma tid på sig att lyckas år 2013. Nu ska resultat uppnås omedelbart om du som nöjeschef inte ska få sparken efter bara en månad. Konkurrensen är helt klart större och mer aggressiv.
Vad vill du göra nu?
– Jag skulle gärna fortsätta jobba inom samma område. Jag lyssnar på musik på precis samma sätt som jag alltid har gjort och älskar varje minut av det.
Vi tackar Bobo för hans tid och hoppas att Debaser håller hög nivå ändå under 2014.
Stad:
Kategori:
