Den parisbaserade chefredaktören för Bon Magazine släpper sin debutroman Drivet. En bok som sätter svenskarnas strävan efter effektivitet på sin spets.
Daniel Björk, som bor i Paris sedan flera år, är i Stockholm en vecka för att lansera sin debutroman Drivet . Och jobba med sitt vanliga jobb. Och hinna träffa vänner. När han landade på Arlanda åkte han till sin vän och frisör för att fixa håret, sedan direkt till presslanseringen av boken. Dagen innan vi ses för en frukost har han jobbat sent med en pitch. Trots att det i mångas öron skulle kunna låta som en intensiv vecka verkar Daniel lugn.
Han har närvaro och tid att sätta sig in i detaljer och långa resonemang om boken. Från ett utlandssvenskt perspektiv har Daniel under en längre tid observerat hur sådant som högerextremism och fascism börjat normaliseras i Sverige, även bland folk som egentligen inte alls har de åsikterna, och det var det han ville skriva om. Hur var till en början oklart. Sedan kom svaret i form av stockholmaren Adam, en minutiöst effektiv frilansare inom reklambranschen.
– När jag hittade huvudkaraktären fick jag en nyckel till historien. Hans besatthet av det effektiva blev en koppling till något som kan vara fascistiskt.
Han blev också ett sätt att prata om samtiden med fenomen som att dricka näringsdrycker istället för att äta mat eller att lyssna på podcast med dubbel hastighet.
– Adam är en person som verkligen går igång på detta, och i honom kunde jag samla många av de här sakerna.
"Sex är liksom inte effektivt i sig"
Bokens huvudkaraktär har effektiviserat allt, från arbete och träning till sömn och kosthållning. Även sitt sexliv där han förespråkar anonymt sex utan känslor.
– Det är ju vanligt att använda appar som Pomodore timer för att arbeta mer effektivt, så många av de saker han gör är fullt normala, men han drar det väldigt långt. Och då blir det ganska naturligt att det även handlar om hans sexliv. Det blir också något man kan utforska, för sex är liksom inte effektivt i sig.
Centralt i boken är att Adam har skrivit ett manifest, Kontrakt lagom , om hur Sverige ska bli lika effektivt som honom själv. Med hjälp av technördar och influencers får kontraktet spridning i samhället.
Varför tror du att strävan efter effektivitet ofta kopplas till fascism?
– I vurmen efter effektivitet finns det något som gör att man inte accepterar mänskliga fel så mycket, man försöker liksom fila bort det som skaver i samhället. Tanken om att det finns delar av samhället som borde tas bort eller behöver förändras, den tanken tycker jag har att göra med fascism.
På tal om effektivitet. Som chefredaktör för Bon Magazine, creative director, skribent och copywriter jobbar du mycket. Hur har du hunnit skriva boken?
– Jag gick upp tidigt på morgonen, klockan sex. Jag började skriva innan jag jobbade och andra perioder skrev jag efter jobbet, sent på kvällen. På ett sätt är ju behovet av att vara effektiv en förutsättning i dagens samhälle. Vi spelar alla det här spelet, försöker vara effektiva för att hinna med så mycket som möjligt.
Brukar du ha tråkigt?
– Jag har inte så mycket tid att ha tråkigt. Men det betyder inte att jag har ett fantastiskt roligt liv för det. När jag växte upp innan internet och så kunde saker och ting ofta vara genuint tråkiga, det fanns ingenting att göra. Jag minns också att man kunde bestämma träff på något café på stan, men ingen hade mobiltelefon så om ingen dök upp satt jag där själv och väntade med mitt kaffe eller te i en timme. Jag har ingen åsikt egentligen om det är ett bättre eller sämre liv. Det är ju det romanen handlar om, den tar egentligen inte ställning till om det är bra eller dåligt – eller den drar vissa kopplingar till att det kanske kan finnas en viss omänsklighet i det hela.
I boken kopplas fascism till jakten på lycka och hälsa. Borde vi oroa oss för dagens hälsotrender?
– Jag är inte den första som har dragit ett streck mellan hälsa och fascistiska tankar. För det finns någonting i det här med att hälsa ofta handlar om disciplin och kontroll. Och det kan ju uppenbart kopplas till ett mer kontrollerat och disciplinerat samhälle, som kanske också är ett mer fascistiskt samhälle. Som varelser är vi både kontrollerade och kaotiska, och det fascistiska försöker kontrollera bort det kaotiska. Så självklart, en idé om ett hälsosamt folk eller ett hälsosamt samhälle, det är ofta den typen av bildspråk som används – snarare inom fascismen än inom liberalismen skulle jag säga.
Huvudpersonen Adam lär känna en driven influencer, Katinka. Hon beskriver sitt jobb så här: ”Content funkar bäst när det ser ut som verkligheten, men inte är det. Fast ... man ska också se att det inte är det. [...] Det är därför mina fans inte blir upprörda om jag låtsas att jag äter lunchen som jag lägger upp en bild på, och istället typ skänker bort den till en hemlös.”
Är det äkta ute?
– Nu verkar det vara på väg att bli inne igen, men är det verkligt liksom? Även autenticitet kan ju fejkas. Om du har spelat in en autentisk video eller tagit en autentisk bild så har du ändå liksom valt att lägga upp den. Den blir en del av ditt personliga narrativ. Vi lever i en tid där det blir alltmer oklart vad verkligheten är. Eller, vår uppfattning om verkligheten kanske borde uppdateras. Det finns någonting med att leva ett liv där man inte gör saker som man inte vill göra, att man lever autentiskt mot sig själv. Där kan man tänka sig att Katinka gör exakt det hon vill göra. Hon är väldigt medveten om vad hon står för och vad hon vill.
Har du plockat drag från verkliga personer till karaktärerna i boken?
– Ja, men ganska lite ändå. Det finns likheter, till exempel mellan DoodleDude [en karaktär som försörjer sig på att streama dataspel] och PewDiePie, men det är inte en nyckelroman på det sättet. Katinka är ett amalgam av vissa influencers. Det är en samtidsroman och då behöver den befolkas av personer som skulle kunna finnas. De ska vara trovärdiga men också lite skruvade.
Men du tror inte att någon kommer höra av sig till dig och bara ”det här är ju jag”.
– Nej, men däremot tror jag faktiskt det är en hel del som har läst och tycker sig känna igen sig i Adam eller tycker att han påminner om någon de känner. Då menar de naturligtvis inte det fascistiska, men det här strävandet efter att hitta sätt att arbeta mer och vara mer effektiv.
Drivet släpps den 4 september via Norstedts.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 09, 2022.
