[B]Jag måste lära mig[/B] att hålla fingrarna borta från plånboken och bardisken när jag går på konserter. Jag behöver inte alltid bli full, det kan faktiskt vara trevligt att komma ihåg vad man gjorde kvällen innan. Typ ifall bandet man såg var bra eller inte, eller hur det kommer sig att man vaknar med huvudet fastklämt mellan skrivbordet och väggen.
[B]1. iDEALfestivalen[/B]
Nefertiti och Atalante, 10 - 13 mars
Så fort man sätter namnet "festival" efter ett ord så blir folk lite gladare än de skulle blivit om det inte stod "festival" efter ett ord. "Festival" betyder nämligen att man får ha roligt i mer än en kväll, man har roligt i dagar. Och glädjen sitter kvar i veckor efter att det är slut. Ett nytt år med nya band som ni aldrig hört talas om tidigare, men som ni såklart kommer att älska efter ni har hört dem. Jag kommer att bosätta mig på Nefertiti under festivalen, jag har hört att all näring som en människa behöver för att överleva finns i öl, cigaretter och musik.
[B]2. Liars[/B]
Pusterviksbaren, Järntorgsgatan 12, den 8 mars
Liars kan egentligen bara beskrivas som tokbra punkfunk. Såklart att gossarna kommer från NYC, typiskt. Bandet som gett långa låttitlar ett ansikte, eller ja, ett litet ansikte i alla fall. Man behöver inte vara expert för att veta att det här kommer bli en sanslöst bra spelning. Frasen "funk your brains out" har aldrig känts mer passande. För en gångs skull Göteborg, gå på den här spelningen även om den inte är på Uppåt Framåt. Sätt på dig dina bästa dansskor så ses vi framför scenen.
[B]3. The Shortwave Set[/B]
Pusterviksbaren, Järntorgsgatan 12, den 17 mars
Jag vet inte hur många efterfester jag har varit på där jag har hört The Shortwave Set spelas i bakgrunden till folkölet och hånglet. Nej okej, nu ljög jag. Jag har antagligen aldrig varit på en enda efterfest där någon spelat någonting med The Shortwave Set. Och det tycker jag är konstigt, de känns verkligen som efterfestsmusik. Och det menar jag på ett bra sätt. Efterfesten är ju alltid höjdpunkten på kvällen.
[B]4. My Enemy och Don Agbai[/B]
Stora Teaterns baksida, Kungsparken 1, den 11 mars
My Enemy är sannerligen ett hjärtvärmande band, tillsammans med Don Agbai kan de nog lyfta taket på Storan, om så bara med en millimeter. Du förstår, taket på Storan är väldigt tungt. Jag ser framför mig en indiepublik som stuffar runt i takt till den blipblopiga popmusiken med små, små steg viftandes med sina små, små armar med sina små, små nävar hyttandes i luften som små, små tanter som precis missat ettans spårvagn till Östra Sjukhuset.Stad:
Kategori:
